På torsdagseftermiddagen stod det klart att Stockholmsbörsen hade gått ner nio dagar i rad. Utvecklingen påminner om finanskrisen 2009, och enligt professor Nils Gottfries, som forskar i makroekonomi vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, finns det en risk för en ny lågkonjunktur.
– Hur stor risken är är svårt att bedöma, men att det finns en fara för en ny lågkonjunktur är uppenbart, säger han.
Den senaste tidens börsnedgång är ett tecken på att osäkerheten kring den framtida konjunkturutvecklingen har ökat.
– Om börsen går upp eller ner beror på placerarnas förväntningar om företagens vinster. Och vinsterna beror i sin tur på konjunkturen. När det är en stor efterfrågan går vinsterna upp, och tvärtom. Och nu finns det en stor osäkerhet som gör att folk drar sig undan från aktier. För ingen vet hur det här går, men osäkerheten i sig gör att man flyr till säkra investeringar.
För Sverige är det de ekonomiska problemen här i Europa som är det största problemet, även om det har varit mycket uppmärksamhet kring det amerikanska budgetbråket den senaste tiden. Här har vi flera länder som brottas med stora statsskulder, och som riskerar att gå i konkurs. Just nu är Grekland värst drabbat, följt av Irland och Portugal.
– I Greklands fall är statens utgifter mycket större än inkomsterna. Ekonomin går dåligt eftersom de höga priserna drabbar exporten negativt. Samtidigt protesterar folket och vill inte gå med på nedskärningar eller skattehöjningar.
Även om Grekland inte är ett stort land kan en konkurs påverka banker i exempelvis Tyskland och Frankrike som har lånat ut mycket pengar till den grekiska staten. Om Grekland inte kan betala sina skulder, kan landet dra med sig andra i fallet.
– De banker som har lånat ut pengar till Grekland kommer att göra förluster. Om Grekland går i konkurs kan de dra med sig andra. Det innebär att även vissa banker kan bli konkursmässiga.
Det är alltså inte en grekisk konkurs som oroar, utan dess följder, menar Nils Gottfries.
– Europa är viktigast för oss i Sverige. Ungefär hälften av den svenska handeln sker i eurozonen. Blir det en lågkonjunktur i Europa minskar efterfrågan på våra varor. Och om europeiska storbanker får problem kan även våra banker förlora pengar.
Om den ekonomiska krisen börjar rulla i Europa, kan det bli en större kris än finanskrisen 2009.
— Den förra krisen började med att folk inte kunde betala sina bolån i USA på grund av att bostadspriserna sjönk. Men för världen som enhet var det små förluster. Men om några länder i Europa inte kan betala sina skulder handlar det om mycket mer pengar. Det är därför EU gick in och hjälpte Grekland. Man var helt enkelt rädd för följdverkningarna om den grekiska staten skulle ställa in betalningar.
Ett annat, mer positivt, scenario är att de krisdrabbade länderna i Europa genom nedskärningar och höjda skatter tar kontroll över sina statsskulder. Men då måste de under en lång period betala tillbaka.
– Det kräver enormt kraftiga åtgärder. Problemet är att folk vill ha offentliga utgifter, men de vill inte betala skatter.
En ljuspunkt är att det finns europeiska länder som går bra.
– Tyskland och de nordiska länderna går till exempel bra och de är mycket viktiga handelspartners för Sverige. Detsamma gäller flera länder i Asien och Latinamerika, säger Nils Gottfries.
Samtidigt tror han att vi kommer att få leva med osäkerheten kring konjunkturen ett tag framöver.
– Det är svårt att bedöma, men i vilket fall kommer vi inte att kunna se vartåt det lutar förrän om ett tag. Men jag tror att det kommer att följa med oss under hösten.