Regn stoppade sådd

Så är det med lantbruk. Ibland är vädrets krafter på jordbrukarens sida. Ibland inte. När åkern vid Långgatan i Österbybruk skulle harvas och sås på gammalt vis hann man ungefär halvvägs innan vätan satte stopp.

Regnet stod som spön i backen när ardennerhästarna skulle arbeta på åkern vid Långgatan i Gimo.

Regnet stod som spön i backen när ardennerhästarna skulle arbeta på åkern vid Långgatan i Gimo.

Foto: Eva Nevelius

Uppsala2010-05-23 16:45

Det är andra året i rad som det odlas havre på åkern på Långgatan. Inom ramen för projektet Odling, mat och måltid vill man bland annat demonstrera gamla jordbruksmetoder, och kanske framför allt hur hästarna nyttjades på gårdarna förr. Fyra ekipage, tio ståtliga kallblod fanns på plats den här dagen, däribland Rolf Arvidsson kraftfulla ardennerhästar. Ardennern kommer ursprungligen från Belgien och slog igenom med kraft i Sverige på slutet av 1800-talet.

- Ardennern är den tyngsta rasen och väger 900 kilo i snitt. Den kan dra långt och mycket och är väldigt tålig. Varenda bonde ville ha en direkt, berättade Rolf Arvidsson.
Han är själv lantbrukare med ekologisk odling i Valötrakten. Visst har han moderna traktorer, men när han ska sätta potatisen tar han ändå fram hästarna.
- Det är riktigt roligt. Det blir en helt annan stil på gården när det går hästar där. En traktor är bara landskapsförstörande medan en häst är landskapsvårdande.
Att de inte heller gör några avtryck att tala om jämfört med en traktor gör att de med fördel kan användas i känsligare miljöer. Enligt Rolf Arvidsson finns det kommuner i Sverige som börjat använda hästar i parker och på andra grönområden.
- Där man är rädd om miljön fungerar hästarna bra.

Men då krävs det att kunskapen om hur man arbetar tillsammans med hästen i lantbruket och skogen lever kvar och inte faller i glömska. De tre föreningarna som samarbetar i den här delen av projektet, Upplands ardennerklubb, Föreningen nordsvenska hästen och lantbruksmuseet i Österbybruk vill föra den traditionen vidare.
- Jag hoppas att ungdomarna ska kunna ta vid och se att det här är väldigt kul. Det vore tråkigt om det dör ut. Vi vill marknadsföra hästarna, inte släppa tekniken och bevara kunskapen.
Fast så värst många ungdomar, eller åskådare överhuvudtaget, hade inte kommit till åkern den här söndagen som en följd av vädret. Att harva gick bra trots strilande regn. Men när det var dags att så blev det för lerigt. Det kommer nu istället att ske någon kväll i veckan, alternativt kommande helg.

- Men för oss bönder är regnet välkommet nu när de flesta sått färdigt, sade Rolf Arvidsson och skrattade godmodigt.
Så småningom hoppas han att det ska bli möjligt att hålla kurser i konsten att arbeta med hästarna. Projektet Odling, mat och måltid fortsätter också på andra håll.
- Vår idé är att titta på gamla metoder, men också äldre former, smaker och sorter från sent 1800-tal, berättade en av projektledarna keramikern Christina Larsson.

Hon och kollegan Katarina Persson tar fram gamla former i lergods att servera maten i. Värdshuset Gammel Tammen funderar över vilka historiska rätter de kan lägga till sin matsedel. Och Föreningen orangeriträdgården har anlagt en 1800-talsträdgård vid herrgården. Till sensommaren och hösten kan det bli matguidningar i regi av Bruno Liljeforsstiftelsen.
Projektet finansieras av Leader, började för ett och ett halvt år sedan, och kommer att pågå i tre sammanlagt.
- Hittills har det varit jättekul. Vi har lärt känna många nya människor och fått nya kopplingar till varandra. Det är fantastiskt i en sådan här bygd, säger Christina Larsson.

På gång

Kommande arrangemang inom ramen för projektet Mat, odling och måltid är bland annat en slåtterdag med hästar 10 juli och skördedag på åkern 4 september. Dessutom kommer en kallblodspremiering att ske på stallbacken 24 juli. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!