Ulrike Spetz Nyström och Hans Nyström får inte sätta upp solceller på sitt tak i Svartbäcken. Skälet är att taket enligt detaljplanen ska vara rött och av tegel eller betong. Paret Spetz Nyström hade räknat med att solpanelerna på taket hade kunnat ge 6 000 kilowattimmar per år.
– Det är värdefullt om man kan producera sin egen el. Vi har funderat på att skaffa elbil, och då känns det ännu smartare att spara sin egen el på det sättet, säger Ulrike Spetz Nyström.
Kommunen antog detaljplanen för området 2010, och syftet är att ”återställa områdets karaktär”.
– Vi måste avväga flera intressen mot varandra. I det här fallet väger det kulturhistoriska tyngre. Och då får energiintresset stå tillbaka, säger Christian Blomberg, bygglovschef på Uppsala kommun.
En snabb titt på flygfotot på Eniros eller Googles karta visar att det i den här delen av Svartbäcken finns flera hus med svarta tak, trots detaljplanens bestämmelse om att taken ska vara röda. I några fall har taket också ändrats efter att detaljplanen antogs 2010.
– Alla söker inte bygglov och vi har ingen möjlighet att bedriva tillsyn för alla som gör förändringar på sitt hus, säger Christian Blomberg.
Andra installationer, som parabolantenner, värmepumpar och spaljéer med tät växtlighet kan också påverka utseendet, men kräver inget bygglov.
Varför anses solceller vara en del av taket när andra installationer inte är en del av huset?
– Det är inte solcellen, parbolen eller värmepumpen i sig som gör bygglov behöver sökas. Det som prövas är i stället om förändringen innebär en väsentlig ändring av fasaden. Det är trots allt ytterst få byggander som totalt sett omfattas av något slags skyddsvärde, säger Christian Blomberg.
Exakt hur många byggnader som omfattas av restriktionerna har UNT inte kunnat få fram. De områden där takfärgen, och därmed möjligheten att installera solceller, regleras av kulturhistoriska skäl är Svartbäcken, Kåbo, Kungsgärdet och Fålhagen. Dessutom kan enskilda byggnader anses ha kulturhistoriskt intresse, vilket kan sätta stopp för den som vill sätta upp solceller. Ett sådant exempel är en gammal lada intill Valsätra kyrka, där kyrkan fick nej på sin ansökan om bygglov för solceller efter ett yttrande från Upplandsmuseet.
Men bestämmelser om takfärgen finns också i detaljplaner där skälet inte är kulturhistoriskt utan mer estetiskt, bland annat i delar av Herrhagen och Valsätra.
Boverket håller just nu på med en utredning av om det är möjligt med ett generellt undantag från bygglovsplikten för solceller på byggnader. Adam Laurin, som leder Boverkets utredning, säger att det inte är självklart hur regelverket ska tolkas. Det finns i princip två bestämmelser i plan- och bygglagen som kommunen kan hänvisa till om de anser att solpaneler kräver bygglov.
– Dels kan man hävda att solpaneler ändrar byggnadens volym. Den andra delen handlar om att man ändrar byggnadens utseende. Och det är den svåraste bestämmelsen. Här finns ett stort tolkningsutrymme.
– Att detaljplanens bestämmelser gäller är odiskutabelt. Sen är det en bedömningsfråga om man säger att taket ska ha en viss färg, till exempel. Och vad vi vet finns ingen avgörande rättspraxis för var gränsen för bygglovsplikt går, säger Adam Laurin.
Boverkets utredning ska vara färdig sista oktober.
Erik Pelling (S), kommunalråd i Uppsala, säger att kommunen uppmuntrar solcellsutbyggnaden, bland annat genom att förenkla bygglovsförfarandet. Men i de fall där detaljplanen sätter stopp är det den som gäller, oavsett hur taken i praktiken ser ut i området.
– Jag förstår att det kan uppfattas som fyrkantigt. Det kan vara så att det finns områden där detaljplanebestämmelserna är föråldrade. Och då får man titta på om de kan ändras. Men att se mellan fingrarna på de regler som finns är inte rätt väg att gå.