– Det är nu eller aldrig. Sen kommer ni aldrig mer komma in igen.
Med de orden presenteras vi för Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) nya satsning, som invigs på onsdagen. Satsningen är ett nytt säkerhetslaboratorium som undersöker riskklass 3-bakterier från djur, så som mjältbrand, harpest och tuberkulos. När de bakterierna har börjat analyseras här är det färdigbesökt i det lilla rummet på anstalten på Ultunaområdet. Förutom för personalen då, som ger sig in med dubbla lager säkerhetsutrustning. Allt för att lindra konsekvenserna om någon skulle spilla djurbakterier i rummet.
– Vi måste genomgå en särskilt utbildning för att få arbeta i laboratoriet, och ta en form av "säklab-körkort", säger Sara Åkeström, sektionschef för säkerhetslaboratoriet.
Hon visar hur det går till att ta sig in i laboratoriet. Hon går igenom tre slussar och tar på sig mer och mer skyddsutrustning. Även på vägen ut får man vänta i slussarna, för att det ska bli undertryck i laboratoriet, så att inga bakterier ska kunna ta sig ut. Det som en gång varit inne i rummet får inte komma ut. Om det inte har gått igenom en autoklav (en form av tryckkokare) – men i en sådan överlever varken mobiltelefon, fotografens kamera eller sporer från mjältbrandsbakterier.
Förra veckan spreds mjältbrandsbakterier i ett laboratorium i Atlanta, USA, och uppemot 84 forskare kan ha smittats av den dödliga bakterien. Finns det ingen risk för forskarna i Uppsala?
– Det känns väldigt säkert här. Ingen i personalen har någonsin blivit sjuk men det har hänt vid ett par tillfällen att förebyggande antibiotikabehandling har satts in. Vi har en dialog med Akademiska sjuhuset, ifall något skulle hända. Då får vår personal förebyggande antibiotika, säger Sara Åkeström.
De senaste åren har tre fall av mjältbrand konstaterats, 2008 utanför Varberg samt 2011 och 2013 utanför Örebro. Dessförinnan var det 27 år sedan Sverige hade ett mjältbrandsutbrott, 1981 i Uppland. Dessa fall har alla konstaterats i SVA:s säkerhetslaboratorium. Nu kan man dessutom spåra ett mjältbrandsutbrott via DNA. Till exempel har man visat att utbrotten i Örebro län 2011 och 2013 hörde ihop.
– Det som är risken är att det kan finnas mjältbrandsgravar. Förr grävde man ned djur som dödats av mjältbrand. Och om man ska bygga en väg eller gräva ett dike och har en mjältbrandsgrav under så kan man få upp sporer av mjältbrandsbakterier. Sporerna kan överleva i över 50 år och klarar till och med av att kokas, säger avdelningschef Viveca Båverud och fortsätter:
– Det finns fler misstankar under sommarhalvåret, när djuren går på bete.
Vad säger du om att många säkert känner oro för sådana här smittutbrott?
– Jag tror mycket beror på kunskap. Ju mer kunskap man har, desto mindre oro tror jag finns.
Det nya säkerhetslaboratoriet, som byggts för 20 miljoner kronor, ska ersätta det gamla som funnits sedan 1970-talet och ge SVA mycket högre kapacitet att ta emot prover. Anstalten får kontinuerligt in misstänkta prover som behöver analyseras.
Är det inte nervöst inför invigningen då, tänk om allt inte fungerar?
– Det måste funka, det är därför vi har testkört och kalibrerat allt i några månader, säger Viveca Båverud och tillägger:
– Allt för den goda beredskapen.