Rättvis fördelning av pengar mellan skolor
Stordammens skola och Tunabergsskolan är två grundskolor som kan få mer pengar att röra sig med när Uppsala kommun antar en förfinad statistisk modell för att fördela pengar rättvist mellan skolorna. Gamla Uppsalaskolan tillhör förlorarna.
Den föreslagna modellen bygger på statistiska uppgifter om eleverna på varje skola. Modellen visar hur stort behovet av extra stöd är på skolan, beroende på elevernas förutsättningar. (Se fakta)
Stordammens skola, Lyckeboskolan och Pluggparadiset skulle med den föreslagna modellen få mer än 7 000 kronor mer per elev, jämfört med dagens tilldelning. Glunten skulle få den största minskningen. Uträkningen bygger dock på det gångna läsårets elevsammansättning.
Missnöje med skillnader
Tunabergsskolan skulle enligt förslaget få 3 828 kronor mer per elev, jämfört med i dag. I höstas berättade UNT att skolan var missnöjd med de stora skillnader i tilldelning som den nuvarande modellen skapar. Problemet kvarstår, menar rektor Göran Paulsson.
- Tunabergsskolan ligger fortfarande lägst bland jämförbara skolor, säger han.
Den statistiska modellen är utmärkt som underlag, men det räcker inte för att få en rättvis fördelning, anser Göran Paulsson.
Uppsala produktion vård och bildning har enligt förslaget möjlighet att beakta skolspecifika omständigheter, innan pengarna fördelas. Men Göran Paulsson vill vara mer exakt än så.
— Tre erfarna skolledare måste värdera statistiken och justera fördelningen så att den blir rimlig. Det är viktigt för att det här ska förankras och vinna legitimitet, säger han.
Tunabergsskolan behöver de höjda anslagen.
— Vi behöver speciallärare. Det här innebär några nya lärartjänster, säger Göran Paulsson.
Gamla Uppsala får strama åt
På Gamla Uppsalaskolan är situationen den omvända. Med den föreslagna modellen skulle skolan få en minskning på cirka 5 500 kronor per elev, jämfört med nuvarande tilldelning.
- En del blir förlorare. Vi får rätta munnen efter matsäck en och måste ha en tajtare organisation och det tycker jag är oroande, säger skolans rektor Karin Wretström Enqvist, som varit med i arbetet med den nya modellen.
Frågan om hur resurserna ska fördelas är av stor betydelse, säger hon.
— Det här är hett stoff. En skola som redan har det kärvt och får mindre bidrag får det naturligtvis jobbigt, säger Karin Wretström Enqvist.
En slumpmässig variation som inte fångas upp i modellen är hur många elever med diagnoser som ADHD och dyslexi, eller funktionshindrade barn som går på respektive skola.
I varje skolområde byggs nu resursteam upp som analyserar de här elevernas behov. Skolorna bidrar ekonomiskt till resursteamen och i till exempel nordöstra skolområdet har man satsat 40 miljoner kronor som styrs av resursteamen.
— Teamens individuella bedömningar kompletterar modellens generella fördelning, säger Boel Vallgårda.
Så jobbar vi med nyheter