Rättstvister försenar utbyggnad av 3G-master
Ska människors oro för 3G-strålning spela in när masterna placeras ut? Ja, säger flera stora fastighetsägare i Uppsala. Nej, säger teleoperatörerna. Kanske, säger första prövningsinstansen. Flera rättsprocesser väntar vilket försenar utbyggnaden i Uppsala.
Stora fastighetsägare som Uppsalahem och AP Fastigheter har sagt nej med hänvisning till hyresgästernas oro för strålning.
Efter ett år vidhåller AP Fastigheter sitt nej. Två fall, ett studentbostadshus i Flogsta och ett punkthus i Gränby, på Bruno Liljeforsgatan, ligger nu för avgörande på lantmäterikontoret i Uppsala.
— De är stressade nu och ligger under krav från Post- och telestyrelsen. Det här har man gjort utan någon som helst dialog med oss, säger Pontus Rode, AP Fastigheter.
— När det gäller master på bostadshus måste man kunna visa att det är ofarligt, även på längre sikt. Det har man inte gjort och om våra hyresgäster är oroade tar vi det på allvar och driver saken vidare, säger han.
I yttersta nödfall
Bolaget 3Gis hävdar att det bara är i yttersta nödfall man tar till ledningsrätten.
— I de få fall vi sett har det varit nödvändigt av principiella skäl, det kanske handlar om att få sätta upp tre master i stället för en för att gå fastighetsägaren till mötes, säger Jan Edhäll, vd för 3Gis.
Bolaget motsätter sig att människors oro ligger till grund för beslut mot 3G-master. Oron som skäl har inte räckt för att avstyrka bygglov då regeringsrätten prövat ärenden enligt plan- och bygglagen, säger man.
— Om oron är skäl för att neka ledningsrätt är det olika prövning för olika lagar. Dessutom prövas ledningsrätten olika i olika delar av landet. Det finns stora oklarheter här och det är ett problem, säger Ole Reiter, 3Gis.
Lantmäterimyndigheten i Uppsala har redan avgjort ett ärende då 3Gis nekades att sätta upp en mast och en teknikbod på Sunnerstaskolans skolgård.
En bråkdel av den tillåtna
I utlåtandet konstateras att det är Statens strålskyddsinstituts gränsvärden för strålning som gäller och att strålningen från en 3G-mast bara är en bråkdel av den tillåtna.
En annan placering i Sunnersta skulle också betyda flera master i stället för en enda, enligt 3Gis.
Ändå fick bolaget nej till ledningsrätt då "olägenheterna överväger fördelarna". I motiveringen hänvisas till brev från skolbarn och att kommunen sagt nej till placeringen på den trånga skolgården. 3Gis har överklagat beslutet till tingsrätten.
— Det är bra att sådana här ärenden får prövas så att vi får en rättspraxis. Det är mycket svårt att avgöra om villkoren för ledningsrätt är uppfyllda i de enskilda fallen, säger Pia Kihlström, lantmäterimyndigheten.
Lantmäteriverkets bedömning är att bara 3—4 procent av 3G-masterna och basstationerna sätts upp genom att ledningsrätten utnyttjas. Men på orter där dominerande fastighetsägare säger nej kan utbyggnaden fördröjas avsevärt om fallen överklagas upp till högsta instans.
Uppmjukad hållning
Uppsalahem har däremot mjukat upp sin hållning mot 3G-bolagen.
— I grunden har vi inte ändrat inställning. Om många är oroliga för strålning säger vi nej. Men vi kan ju också bli tvingade och då är det som det är, säger förvaltningschefen Fredrik Holm.
— De flesta vill ju prata i telefon och då måste masterna finnas någonstans. Jag tror ändå att det finns en förståelse för det.
Uppsalahem har pågående förhandlingar med 3G-operatörerna. I ett fall har man inte kommit överens. Ett ärende om en fastighet i Eriksberg kommer inom kort att avgöras av lantmäterimyndigheten.
UNT Fakta
Ledningsrättslagen
Sedan 1 augusti i fjol kan fastighetsägare tvingas att mot en ersättning få en mobilmast uppsatt, samma princip som för annan infrastruktur som anses vara av nationellt intresse.
Om inte parterna kommer överens är lantmäterimyndigheten den första instans som prövar ärendet. Myndigheten prövar bland annat om det kunnat visas att det inte finns alternativa platser för masten.
Överklagande sker till i tur och ordning tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
3G-utbyggnaden
När licenserna för 3G-nätet delades ut till de fyra teleoperatörerna Telia och Tele2 (Svenska UMTS-nät bygger nätet) samt Vodafone och 3 (3Gis bygger) var villkoret full täckning i landet 31 december 2003. Nästan alla svenskar, 8 860 000 personer, skulle då ha tillgång till 3G.
När utbyggnaden försenades förberedde Post- och telestyrelsen (PTS) i våras ett föreläggande mot nätbolagen som kunde vänta böter om de inte snabbade på.
Nätbolagen kom då in med en ansökan om att få använda en ny, billigare digital mobilteknik i glesbygd. PTS undersöker just nu vad detta får för konsekvenser för konsumenterna. Något nytt slutdatum för 3G-nätet har man inte satt.
Så jobbar vi med nyheter