UNT har tidigare berättat om den kraftiga kritiken mot bristande vetenskaplighet i metoden för medicinska åldersbedömningar. Rättsläkaren Anna Ybo är en av dem som sagt upp sig från enheten i Uppsala.
– Jag skäms. Ledningen har hanterat detta så ovetenskapligt, sade hon till UNT i samband med att hon sade upp sig.
Nu visar det sig att hon inte är ensam. Ytterligare två rättsläkare och en ST-läkare har sagt upp sig från enheten i Uppsala enligt uppgifter i Svenska Dagbladet. Vid normal bemanning ska det enligt HR-avdelningen finnas sju rättsläkare på enheten i Uppsala.
Konsekvensen är att rättsenheten i Uppsala inte längre klarar av att upprätthålla jourverksamheten när allvarliga brott ska utredas och bevis behöver säkras. Vid minst ett tillfälle har polisen inte fått tag på en rättsläkare efter kontorstid.
Problem finns också vid andra enheter, enligt Svenska Dagbladet. "Allvarliga mordfall klarar vi av med nöd och näppe, antalet ärenden som ligger på hög bara växer varje dag", säger en medarbetare som citeras i tidningen.
Grunden i kritiken är den metod som Rättsmedicinalverket använt för ålderbedömningar av asylsökande ungdomar. Kritikerna menar att metoden, som bygger på röntgenundersökningar av visdomständerna och knäleden, saknar vetenskapligt stöd och ger ett allt för osäkert resultat. I de fall som granskats har andrahandsbedömningar av materialet i 80 procent gett andra resultat än Rättsmedicinalverkets utlåtanden.
Åldersbedömningarna har heller inte skrivits under av de röntgenläkare och tandläkare som gjort undersökningen utan av rättsläkare centralt på myndigheten. "Det är som att låta rörmokaren godkänna elinstallationen", enligt Anna Ybo.
Åsa Ring, HR-chef på Rättsmedicinalverket, vänder sig mot uppgifterna i SVD om att det skulle vara en myndighet i förfall.
– Det är korrekt att bemanningssituationen i Uppsala inte är helt tillfredsställande i dagsläget. Men för myndigheten i stort är situationen annorlunda och de olika enheterna täcker upp för varandra, säger hon.
Att kritiken från de anställa i Uppsala mot ledningen är utbredd visas bland annat av den senaste medarbetarundersökningen där ingen vid Uppsalaenheten instämde helt med påståendet "Jag har förtroende för hur Rättsmedicinalverket styrs". 88 procent av dem som svarade uppger att de inte instämmer alls eller mycket lite i påståendet.
Även här säger Åsa Ring att resultatet ser annorlunda ut för myndigheten som helhet.
– Resultatet av undersökningen visar att tre av fyra medarbetare känner en hög grad av stolthet över sin arbetsgivare. Men på enheten i Uppsala är det några som är väldigt missnöjda,. Och det framkommer tydligt också i artikeln.
Hon säger att ett arbete nu pågår för att ta fram en handlingsplan utifrån resultatet av arbetsmiljöenkäten och att åtgärder kommer att sättas in under hösten.
Enligt Åsa Ring har en del av bemanningsproblemen i Uppsala att att göra med att enheten under den förra chefen inte tagit in ST-läkare i den utsträckning som man haft möjlighet till och som man borde ha gjort, vilket skapat problem med kompetensförsörjningen.
– Min personliga uppfattning är att enheten i Uppsala har varit ganska isolerad. Och syftet med den omorganisation vi gjort har varit att börja arbeta mer enhetligt, säger hon.