Rastlösa ben väcker sovande
Bara någon timme efter att Ove Johansson somnat brukar han vakna av att ha krypningar eller kramper i benen. När det händer måste han vara uppe en god stund innan det är möjligt att somna om. Det är många år sedan han senast hade en hel natts sömn.
Foto: Staffan Claesson
Ove Johansson är långt ifrån ensam om att ha svårt att sova på grund av obehagliga krypningar och ibland kramper i benen. En nyligen gjord studie visade att ungefär var 20:e svensk har liknande besvär med så kallade rastlösa ben.
- Fast jag har förstått att jag har svårare besvär än de flesta med rastlösa ben. Dessutom har besvären under årens lopp gradvis förvärrats, säger Ove Johansson.
Rastlösa ben kännetecknas av återkommande krypande obehagskänslor i benen. Besvären brukar uppkomma när man sitter stilla eller lagt sig för att sova, och lindras av att man rör sig.
- Förr hade jag svårt att somna på grund av krypningarna i benen, men jag har lärt mig att somna rätt fort genom att vänta med att gå tills sängs tills jag är riktigt, riktigt trött. Men sedan dröjer det bara 1,5 timmar innan jag vaknar igen och måste stiga upp, säger Ove Johansson.
Ibland väcks han av enbart de krypande obehagskänslorna, ibland av regelrätt kramp i benen.
- Den känns som rejäl träningsvärk och gör det helt omöjligt att sova. Underbenen är som ömma hårda klumpar, som man vill ha ett tryck på för att få lindring, säger Ove Johansson.
Det som känns som träningsvärk är verkligen en form av träningsvärk. Den är en följd av massor av kortvariga men regelbundet återkommande benrörelser när han sover. De flesta personer med rastlösa ben har sådana periodiska ofrivilliga benrörelser under sömnen.
- När jag vaknar av krypningarna eller kramperna måste jag stiga upp, gå runt en stund och tänja ut vadmusklerna. Sedan brukar jag sätta mig och halvslöa i en soffa i ett annat rum. Jag har lärt mig att vara i sovrummet enbart för att sova. Det kan dröja till halv femtiden innan jag lägger mig och somnar om, berättar Ove Johansson.
Han har haft besvär sedan ungdomen, men det var först efter många år av tilltagande besvär som han förstod att han inte är ensam om att ha dem och ännu längre tid innan han sökte läkarhjälp och så småningom fick diagnosen rastlösa ben, restless legs syndrom.
Ibland kan blodbrist ge upphov till rastlösa ben, men i de allra flesta fallen finns ingen känd orsak till besvären. Att sjukdomen ofta går i arv i familjen är dock känt.
- Så här i efterhand har jag förstått att min morfar förmodligen hade rastlösa ben. Men jag har också funderat över om jag kan ha fått besvären av allt pedaltrampande som jag hade när jag jobbade som maskinförare, säger Ove Johansson.
Han har aldrig använt någon sömnmedicin, men sedan några år tillbaka tar han ett läkemedel för att försöka lindra besvären med krypningar och kramper i benen.
- Det är en medicin som från början togs fram mot Parkinsons sjukdom, men den har även visat sig kunna hjälpa vid rastlösa ben. Förmodligen skulle jag ha ännu större problem om jag inte tog den, men jag skulle helst vilja byta till ett läkemedel med bättre effekt, säger han.
Ove Johansson är medlem i RLS-förbundet, som är en patientförening för personer med rastlösa ben.
- Jag är inte aktiv i den, men jag brukar läsa vårt medlemsblad. Det har givit många tips som gjort det i vart fall litet lättare att leva med de här besvären, säger han.
FAKTA
Även om rastlösa ben beskrevs i medicinsk litteratur för mer än 300 år sedan var det inte förrän för cirka 60 år sedan som Karl Ekbom, senare professor i neurologi vid Uppsala universitet, gjorde den första ingående kartläggningen av detta vanliga. Internationellt används både Ekboms syndrome och restless legs syndrome för att beskriva detta tillstånd.
En annan Uppsalaläkare, Nils Brage Nordlander, visade i början av 1950-talet att uttalad blodbrist kan orsaka rastlösa ben. I de allra flesta fallen finns dock inte någon så påtaglig, behandlingsbar förklaring till besvären.
En mängd läkemedel har prövats mot rastlösa ben. De som fungerat bäst är vissa mediciner som även används för att behandla Parkinsons sjukdom.
Patient- och anhörigföreningen RLS-förbundet har webbadressen www.restlesslegs.nu/.
Även om rastlösa ben beskrevs i medicinsk litteratur för mer än 300 år sedan var det inte förrän för cirka 60 år sedan som Karl Ekbom, senare professor i neurologi vid Uppsala universitet, gjorde den första ingående kartläggningen av detta vanliga. Internationellt används både Ekboms syndrome och restless legs syndrome för att beskriva detta tillstånd.
En annan Uppsalaläkare, Nils Brage Nordlander, visade i början av 1950-talet att uttalad blodbrist kan orsaka rastlösa ben. I de allra flesta fallen finns dock inte någon så påtaglig, behandlingsbar förklaring till besvären.
En mängd läkemedel har prövats mot rastlösa ben. De som fungerat bäst är vissa mediciner som även används för att behandla Parkinsons sjukdom.
Patient- och anhörigföreningen RLS-förbundet har webbadressen www.restlesslegs.nu/.
Så jobbar vi med nyheter