Rasmus Nordin passade på att knyta kontakter bland fysiker som kommit till invigningen.
Ett 30-tal personer samlades på fredagen vid Engelska parken i Uppsala utanför de lokaler där Fysikum vid Uppsala universitet tidigare var inrymt. Det var dags att inviga en minnessten efter Anders Ångström, (1814-1874), legendarisk professor i fysik vid universitetet.
På plats fanns tolvårige Rasmus Nordin som är ättling till Anders Ångström i sjunde generationen. Rasmus var inbjuden för att vara med och avtäcka minnesstenen som ställts upp vid en byggnad där anfadern arbetat. Det visade sig att han är mycket fysikintresserad och berättade att han läst bland annat en bok med titeln "Kvantfysik och livet".
– Fysik är intressant eftersom man lär sig att förstå sånt i omvärlden som man inte ser, anser Rasmus Nordin.
Vill du bli fysiker?
– Ja, verkligen!
Stenen var täckt av ett svart skynke med ett blågult band omkring sig. Sedan flera talare prisat Anders Ångström och hans gärningar var det dags för avtäckning. Rasmus stegade fram och knöt upp bandet till publikens applåder.
Att han var med på invigningen hänger samman med att hans mormor kontaktade universitetet och undrade om det fysikintresserade barnbarnet kunde få komma på studiebesök. När universitetspersonalen fick höra att han är släkt med Anders Ångström föll det sig naturligt att han skulle delta i ceremonin.
Så här ser minnesstenen ut som placerats nära Engelska parken vid det som idag är Humanistiskt centrum och tidigare inhyste Fysikum.
Minnesstenen har uppförts i regi av European Physical Society. Den hedrar Uppsalafysikern som är känd bland annat för sitt arbete med att dela upp ljuset i olika beståndsdelar.
– Anders Ångström har haft en enorm betydelse för fysiken, till exempel öppnade hans forskning för relativitetsteorin, berättade Eric Stempels, vid Institutionen för astonomi och rymdfysik, som var en av invigningstalarna.
Uppsalafysikern har även fått ett längdmått uppkallat efter sig, nämligen ångström. En ångström motsvarar 10 upphöjt i minus tio meter, det vill säga ett obegripligt kort avstånd. Ångström används till exempel för att mäta våglängden på ljus från solen.
Rasmus Nordin är släkt med Anders Ångström. Till höger Petra Rudolf från European Physical Society.
Vidare finns Ångströmlaboratoriet vid Polacksbacken i Uppsala som rymmer en rad teknisk–naturvetenskapliga institutioner. Ångströmlaboratoriet håller på att expandera rejält och är det största byggprojekt som Uppsala universitet hittills genomfört.