– Det har verkligen förvånat mig hur vanliga smygrasistiska åsikter är. De finns överallt i samhället, säger Lina Gidlund.
Hon är verksamhetsansvarig vid Diskrimineringsbyrån i Uppsala, som ger gratis juridisk rådgivning samt medlar och förhandlar i diskrimineringsärenden.
Med smygrasism menar hon en intolerans och en nedvärderande syn på vissa grupper i samhället. Det handlar om generaliserande fördomar som är kränkande för de människor som utpekas.
– Det tydligaste exemplet är att det är väldigt accepterat att prata på ett visst sätt om romer. Man säger att romer stjäl som om det vore fakta. Inte skulle vi väl säga att exempelvis blondiner stjäl?
Alla människor har fördomar. Men vi kan lära oss att se vad fördomarna står för och inte agera utifrån dem, anser Lina Gidlund. Särskilt viktigt är det för människor som arbetar med myndighetsutövning.
– Vid utbildningar för polisen har personer med tydligt rasistiska åsikter deltagit utan att majoriteten poliskolleger har sagt emot. Det oroar mig eftersom sådana åsikter kan göra så mycket skada i deras arbete.
Människor som upplever sig diskriminerade av myndigheter och rättsväsendet tappar till slut förtroendet för samhället.
– Man tänker att det spelar ingen roll vad jag gör, de ser ändå bara min hudfärg, säger Lina Gidlund.
Hon varnar även för diskriminering som grundar sig i ett slags välvilja, men som slår fel.
– Jag vet till exempel en chef som valde att inte anställa en mörkhyad man eftersom hon inte ville utsätta honom för den rasistiska jargong som fanns på arbetsplatsen. Hon menade väl, men tog inte tag i problemet. I stället blev mannen utan jobb.
Rasism gör skada vid myndigheter
I Uppsala diskrimineras dagligen människor på grund av sin hudfärg. Smygrasismen är utbredd och störst skada gör den inom rättsväsendet och sociala myndigheter. Det säger Lina Gidlund vid Diskrimineringsbyrån.
Mängden rasistiska åsikter i samhället har förvånat Lina Gidlund som är verksamhetsansvarig på diskrimineringsbyrån i Uppsala.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Svårare att komma till intervju med utländskt namn
En stor studie vid högskolan i Kalmar visade att invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. I studien skickades två identiska ansökningar till ett stort antal företag. Det enda som skilde ansökningarna åt var namnet på den som sökte. Det ena var svenskt, det andra arabiskt. Den med svenskt namn hade 50 procent större chans att bli kallad till intervju.
En liknande studie vid Stockholm universitet visade att en person med ett traditionellt svenskt namn behövde söka 10 jobb innan personen blev kontaktad av en arbetsgivare, medan en person med arabiskt eller afrikanskt namn behövde söka 21 jobb innan personen fick ett svar.