”Rasifierade människor har fått ta baksätet”

Panelsamtal väckte frågor om regeringen verkligen gör tillräckligt för att förbättra afrosvenskarnas situation i Sverige. You wait and see, lovade Alice Bah Kuhnke.

paneldebatt om afrofobi i Universitetsaulan, fr v Momodou Malcolm Jallow/Afrosvenskars forum för rättvisa,  Kitimba Sabuni/Afrosvenskars riksförbund, Alice Bah Kunke/demokratiminister, Joanna Rubin Dranger/professor Konstfack, Oscar Pripp/etnolog, Ylva Habel/filmvetare, Maria Ripenberg och Sten Hagberg/moderatorer.

Foto : STAFFAN CLAESSON  20150211

paneldebatt om afrofobi i Universitetsaulan, fr v Momodou Malcolm Jallow/Afrosvenskars forum för rättvisa, Kitimba Sabuni/Afrosvenskars riksförbund, Alice Bah Kunke/demokratiminister, Joanna Rubin Dranger/professor Konstfack, Oscar Pripp/etnolog, Ylva Habel/filmvetare, Maria Ripenberg och Sten Hagberg/moderatorer. Foto : STAFFAN CLAESSON 20150211

Foto: STAFFAN CLAESSON

Uppsala2015-02-11 22:15

Under onsdagens panelsamtal på tema afrofobi diskuterades vardagslivets och populärkulturens rasism i dagens Sverige. Seminariet var välbesökt, inte minst för att många hoppades på att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke skulle berätta om regeringens nuvarande och framtida antirasistiska arbete.

– Statsministern har deklarerat att rasismen inte har någon plats i dagens samhälle. Under de senaste fyra månaderna har vi diskuterat ämnet mycket och tagit del av aktuell forskning. Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Alice Bah Kuhnke.

Hon berättade att hon använt sig av rättviseförmedlingen för att tillsätta tjänstemän sedan hon förfasats över den lista på namn som föreslagits. Bah Kuhnke pratade också om vikten av att öka kunskapen, och se afrofobi som en del av den rasistiska strukturen.

Kunskap diskuterades flitigt. Medlemmarna i panelen menade att kunskapen om rasism och afrofobi till viss del aldrig varit så stor som den är idag, men att det inte hjälper. Polisväsendet, skolan och media är alla del av en struktur, där vita människor har mer makt än svarta. Denna struktur tydliggörs bland annat när media skildrar brott mot vita i större utsträckning än mot afrosvenskar, och i de ständiga diskussioner om en glass eller chokladboll ska anses vara rasistisk. Problemet, menade alla panelmedlemmar, är att det alltid blir upp till de som tillhör vithetsnormen att definiera vad som är rasism. Kampen går därmed långsamt.

– Rasifierade människor har fått ta baksätet och vi har vant oss vid det. Den antirasistiska rörelsen borde utmana ordningen, vara polariserande. Men i stället har vi den här positiva antirasismen som inte stör den vita majoriteten, säger Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskars Riksförbund.

– Ja, afrofobi uppstår när svarta människor försöker ändra på den här maktordningen. När vi säger "det är så här vi vill ha våra liv". Men så får vi inte säga, för det är alltid upp till andra att definiera vad rasism är, inflikade Momodou Malcom Jallow, Afrosvenskars forum för rättvisa.

Panelsamtalet avslutades med en frågestund där en av åhörarna uttryckte sitt missnöje. Han menade att Bah Kuhnke pratat i en timme utan att kunna ge ett enda konkret förslag på vad hon vill göra för afrosvenskarna i Sverige.

– Vi arbetar vetenskapligt..., det har gått fyra månader. Men tro mig, just you wait and see, avslutade Alice Bah Kuhnke leendes.

Missade du panelsamtalet? Här kan du se hela debatten!

AFROFOBI

Afrofobi innebär fientlighet mot människor som har sin bakgrund i subsahariska Afrika (söder om Sahara) och som tillhör den afrikanska diasporan. Afrofobi kan ta sig uttryck i verbala kränkningar, rumsliga utestängningar och fysiska angrepp samt i rasdiskriminering på exempelvis arbets- och bostadsmarknaden.

Afrosvenskar är den minoritet i landet som är mest utsatt för hatbrott. Sedan 2008 har antalet afrofobiska hatbrott ökat med 24 %.

Källa: Rapport Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige, framtagen på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om