– Hittills har våtmarkerna inte tagits med i klimatmodellerna när man simulerar framtidens klimat. Våtmarker har klassificerats som skog. Men skog och våtmarker beter sig inte likadant, säger biogeofysikern Achim Grelle, SLU.
Våtmarker är mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Det forskarna nu upptäckt är att när klimatet blir varmare ökar luftens sug efter vattenånga och våtmarkerna kommer att avdunsta mer vatten än vad som tidigare var känt. De har nämligen inte samma förmåga som skogen som kan reglera sin avdunstning genom att stänga öppningar i blad och barr.
Lägre vattennivå i våtmarkerna leder sedan bland annat till förändrad vegetation, förändrat upptag och utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metan. Att våtmarkerna klumpats ihop med skog hittills i forskningen leder till fel i forskningsresultaten.
– Våra resultat visar att våtmarkerna måste tas med som en egen grupp i framtida klimatforskning. Den ökande avdunstningen kan leda till att markytan kyls, att nederbörden ökar, liksom antalet bränder, samt att växthusflöden förändras, säger Achim Grelle.
35 internationella lärosäten och organisationer har deltagit i studien. Data kommer från 95 mätstationer varav 13 är i Sverige.