Räkna 1 = 2 i kulturkalkylen

John Ambrecht och Tommy D Andersson konstaterar i sitt kapitel Kultur och värdeskapande att utbytet av kultur är "mycket större än den finansiella insats som görs för kultur". Studier i ämnet kulturekonomi visar att det uppskattade värdet av en kulturresurs i snitt överstiger de operativa kostnaderna med cirka 120 procent.

Hur räknar man ut det då? Jo, man låter exempelvis människor berätta hur mycket de är beredda att skjuta till för en viss kulturell satsning. Då blir summan alltid högre än den planerade finansieringen. Människor värdesätter också museer­ och konserthus på flera olika sätt. Man ser i dem en arvedel som kommande generationer kan ta del av. Man vill ha möjligheten till egna kulturupplevelser i framtiden. Men man vill också att institutionerna ska existera, även om man själv aldrig tar del av dem.

Kulturen är, som författarna konstaterar, ett samhällsekonomiskt guldägg: satsa 100 miljoner och de blir 220 ...

Den fråga som genast infinner sig är varför det satsas förhållandevis lite på kultur i Sverige. Det är alltid kulturen som först får stryka på foten när det ska sparas. Är politikerna helt omedvetna om vins­terna med att göda guldägget?
Nja, kanske har man ett hum om dessa, fast det är abstrakt. Det finns ju dessutom ständigt reglerade verksamheter som tvingar fram mer konkret behovstillfredsställelse hos invånarna.

Måste vi då inte analysera vari kulturens mervärde består, för att se vad vi kan vinna? Här bubblar ju av kraft för individernas hälsa och utveckling: "Konst utmanar och utvecklar våra tankar vilket bidrar till lärande och kognitiv utveckling ... Kultur anses också ha effekter på attityder och beteende. ... kulturinstitutioner reducerar social utslagning, förbättrar självkänsla och självförtroende och bidrar till kommunal hälsa. ... kulturellt kapital har betydelse för kommuners och regioners ekonomiska prestation."

Det man satsar på kultur får man igen mer än dubbelt. Kanske bör formeln för exempelvis ett nytt konstmuseum i Uppsala se ut så här: 1 = 2. Är politikerna beredda att göra en sådan kalkyl?