Radioamatörer klarar krisen

Vid den förödande jordbävningen i Kina revs telefonnätet ned och radioamatörer fick rycka in och klara kommunikationerna. Samma beredskap finns i Uppsala.

Jan-Erik Östlunds sändare har bara 25 watts uteffekt och drivs med ett bilbatteri, som kan laddas upp i bilen, med solcellspanel eller dieselaggregat. En enkel sprötantenn duger i de flesta fall.

Jan-Erik Östlunds sändare har bara 25 watts uteffekt och drivs med ett bilbatteri, som kan laddas upp i bilen, med solcellspanel eller dieselaggregat. En enkel sprötantenn duger i de flesta fall.

Foto: Hans E Ericson

Uppsala2008-05-20 09:00
- Radioamatörer med enkel utrustning har hjälpt till med sambandet efter jordbävningen i Kina liksom efter orkanen Katarina i USA och tsunamin i Sydostasien, säger Jan-Erik Östlund, ordförande i Uppsala radioklubb.
I Kina avsattes tre radiofrekvenser för katastroftrafik. Vid tsunamin råkade en kvinnlig radioamatör från Indien befinna sig på en ö utanför Thailand. Hon flyttade sin utrustning till fastlandet, sände nonstop i flera dygn och fick en rad utmärkelser för denna insats.
- Det fungerar precis på samma sätt i Sverige även om vi inte haft några sådana katastrofer, påpekar Jan-Erik Östlund.

När ett elfel slog ut telenätet hösten 2002 packade Ginnie Gidlund från radioklubben sin utrustning och åkte till räddningsstationen Victoria. Därifrån kontaktades radioamatörer i Stockholm, Enköping och Östhammar att fungera som backup om relästationen i Victoria skulle fallera.
- Vid anropet "förbered för nödläge" är alla radioamatörer skyldiga att avbryta all verksamhet och lyssna och anteckna allt som sägs. Det fungerar precis SOS-anropet mayday, mayday inom sjöfarten, säger han.
Amatörradion kom sent till Kina. Hur kunde den tillåtas i ett så stängt land?
- Myndigheterna upptäckte väl att amatörradio är rätt ofarligt ur politisk synpunkt. Radioamatörer använder vissa frekvenser och är därmed lätta att övervaka. De som vill ägna sig åt omstörtande verksamhet har andra kanaler, menar Ginnie Gidlung.

Utrustningen är enkel och billig: en radioapparat för under 2 000 kronor, en antenn för en femhundring och ett bilbatteri.
- Begagnat är ännu billigare eftersom det finns lite prylhysteri i den här branschen också, påpekar Jan-Erik Östlund.
- Vi brukar kalla det "knappindex". Hur många knappar har du på din radio - och hur många använder du?
En amatörsändares uteffekt är bara 25 watt, ungefär som en myslampa, så ett bilbatteri räcker som drivkälla. Utanför klubbstugan i Nåntuna visar Jan-Erik Östlund det senaste, att ladda batteriet med solceller. Annars räcker det att starta bilen och låta motorn gå en kvart efter två timmars sändning.

Radioklubben åtar sig ofta sambanduppdrag på rallyn. Det är bra träning för en katastrofsituation. Där har mobiltelefonen inte gjort radion överflödig, menar Ginnie Gidlund.
- Om en åkare kommer i mål och rapporterar att en bil ligger på taket kan starten stoppas och en ambulans vara på väg till sträckan efter 7-8 sekunder. Vi behöver inte leta efter några telefonnummer och undra om mobilen har täckning. Alla mottagare hör vad vi säger.
FAKTA
Radioamatörer sänder meddelanden trådlöst genom luften som telegrafi, tal eller text. Med telegrafi kan en sändare med liten effekt och dålig antenn ändå få kontakt med mottagare långt nere i Europa. Att kunna morsealfabetet är inget krav för att bli radioamatör och få kortvågslicens.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om