Radioaktivt avfall i Uppsala oroar
På tre inhägnade områden runt Uppsala finns radioaktivt avfall från Sveriges lantbruksuniversitet som måste tas om hand. En idé är deponera avfallet på Hovgården, men Uppsala kommun säger nej. Ordet radioaktivitet väcker alltid oro, säger Tommy Högström, kommunens avfallschef.
— Att vistas på de här områdena är inte farligt, men man skulle aldrig bygga hus på marken, säger Anders Werner, arbetsmiljöingenjör på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som sedan 1999 utrett avfallsfrågan.
Han uppskattar att det handlar om 200 till 400 kubikmeter jordmassor, beroende på hur djupt i marken jorden behöver tas om hand
— Jag tänkte mig en egen deponi, men Uppsala kommuns miljökontor föreslog Hovgårdens avfallsanläggning i stället, säger Anders Werner.
Men där vill man inte ta hand om avfallet.
— Vi har inget tillstånd för radioaktivt avfall och att söka tillstånd bara för att lösa SLU:s problem är inte aktuellt. Vad vårt miljökontor sa 1999 är inte mycket att bry sig om i dag, säger Tommy Högström, avfallschef på Uppsala kommun.
Egen deponi
Radioaktivt avfall är ett känsligt ämne.
— Det ligger mycket psykologi i det. De som bor nära Hovgården är redan oroliga för vad som finns där, säger Tommy Högström.
Ett alternativ skulle kunna vara Forsmarks kärnkraftverk. Men även de saknar rätt tillstånd.
Lösningen ser nu ut att vara en egen deponi.
— Hovgården vore så mycket enklare. Där finns ju redan mycket farligt avfall, till exempel från Vattenfalls förbränningsanläggning, säger Anders Werner.
Vad en egen deponi kommer att kosta finns ingen beräkning på.
— Men det handlar om betydande belopp. Och det är en mycket omfattande process att hitta lämplig plats och få de tillstånd som krävs, säger Anders Werner
Skulle en lösning utebli löser naturen med tiden problemet själv.
— Om 150 år har strålningen klingat av till bakgrundsnivån. Så riskerna avtar med tiden, säger Anders Werner.
Så jobbar vi med nyheter