Rädd att föda

Många kvinnor oroar sig för att tappa kontrollen under förlossningen, att smärtan ska bli outhärdlig. Redan ordet förlossningsvärkar inger rädsla.

Under flera år har användandet på svenska BB-kliniker av olika bedövningsmedel, från lustgas till epiduralblockad, ryggbedövning, ökat. Varför vet man inte riktigt, men en teori är att kvinnor har blivit mer kunniga om vad de kan kräva vid sin egen förlossning. Har de blivit mer pjoskiga?
– Nej absolut inte. I alla tider har kvinnor sagt att det gör ont att föda barn. Men det finns så mycket att ta till vid förlossningssmärta numera, säger kvinnoläkaren Fathima Dabo Pettersson, som skrivit en doktorsavhandling om vilka faktorer hos kvinnan som har betydelse för smärtupplevelsen.

Det verkar handla om psykisk hälsa och ett genetiskt arv hos den gravida. Men ensamt kan det inte förklara eller förutse smärtupplevelsen för den enskilda kvinnan. Kanske förmågan att hantera förlossningssmärta till viss del är medfödd. Barnets vikt och hur lång tid förlossningen tar är också faktorer för hur ont kvinnan tycker att det gör.
– Det kan finnas kulturella skillnader också. Vi vet att kvinnor från en del andra länder inte använder lika mycket smärtlindrande vid förlossningen. Det händer också att män från andra kulturer förbjuder kvinnorna att använda det, men lika ofta att männen anser att de födande ska ha allt smärtstillande som finns, till och med mot kvinnans vilja. Arbetsbelastningen på BB kan också vara hög och barnmorskorna tycker att det är lättare att ta till smärtlindring när de inte har möjlighet att stanna inne hos den födande, säger Fathima Dahbo Pettersson.

Antalet kejsarsnitt har ökat stadigt de senaste åren i Sverige och ett tag låg Akademiska sjukhuset i topp i landet.  Man trodde att ökningen berodde på att mammorna blev allt äldre och mer överviktiga.  Men denna ökningstrend har alltså vänt, åtminstone i Uppsala. På Akademiska sjukhuset i Uppsala går det att se en minskande tendens när det gäller medicinsk smärtlindring och kejsarsnitten blir också färre, både faktiskt och procentuellt.
– Vi har aktivt arbetat för att personalen ska vara mycket i salen hos den födande kvinnan för att minska på den medicinska smärtlindringen och vi har också sett en minskning av kejsarsnitt . Det är glädjande, främst när det gäller förstföderskor, säger Marianne Gertzell, avdelningschef för förlossningsavdelningen på Akademiska sjukhuset

Om inga medicinska hinder finns anses vaginal förlossning vara bäst för både mor och barn. Till exempel är det bättre för att få igång barnets andning och för mammans del är ett kejsarsnitt ett operativt ingrepp som kan medföra komplikationer.

Den allra vanligaste smärtlindringen är lustgas. På Akademiska använder ungefär 80 procent av alla kvinnor det under förlossningen. Gävle sjukhus har som enda sjukhus i landet beslutat att fasa ut lustgasen av arbetsmiljöskäl och miljöskäl. Men det är inte aktuellt på Akademiska.
– Absolut inte. Det är den smärtlindring som ges ofta när kvinnan precis kommit in och som kan fungera medan man kommer igång med annan hjälp. Vi har också en effektiv, miljövänlig destruktionsanläggning för lustgasen. Kvinnan blir instruerad att andas ut tre, fyra gånger extra i gummimasken för att vi riktigt ska ta hand om lustgasen och den inte ska bli skadlig i arbetsmiljön, säger Marianne Gertzell.

Men det finns faktiskt kvinnor som inte använder någon medicinsk smärtlindring alls. Kanske är de tillräckligt väl förberedda.
– Det man vill förmedla är att värkar inte alltid är som en vanlig smärta, utan att de också innebär en kraft. Det är viktigt att få kvinnan att tro på sin förmåga att föda, säger barnmorskan Helena Eriksson.

Hon är chef på barnmorskemottagningen Hjärtat och driver också profylaxkurser på Vuxenskolan. Hon menar att kvinnor som känner sig trygga och övertygade om sin förmåga att föda barn också kan hantera sin förlossningssmärta bättre. Kursen har sin grund i psykoprofylaxmetoden där mamman och hennes partner får lära sig andning, massage och avslappning för förlossningen.

Helena Eriksson upplever att blivande föräldrar numera vill har koll på läget men också att de är mer rädda att göra fel. Det verkar också som att öppenheten för att prata om förlossningen har ökat. Ofta ser hon ett behov av mer fördjupande samtal än vad man normalt har utrymme för på mödravårdscentralernas föräldragrupper.
– Det är viktigt att de blivande föräldrarna känner en öppenhet mot olika alternativ när det gäller smärtlindring. Det är svårt att bestämma innan förlossningen exakt vilken hjälp man ska ha, säger Helena Eriksson.

Om en mamma har extra svår förlossningsrädsla, eller till exempel någon form av fobi knutet till sjukvård kan hon bli remitterad till Auroramottagningen på Akademiska sjukhuset. Där får hon särskilt samtalsstöd under graviditeten av några specialutbildade barnmorskor som också arbetar på förlossningen. Ingela Tengman är barnmorska och har varit knuten till Auroramottagningen sedan starten för ett tjugotal år sedan.
– Min erfarenhet är att det kanske inte är smärtan i sig som värst under en förlossning. Hur man känner trygghet och tillit till andra påverkar upplevelsen mer. Här arbetar vi mycket med kommunikation, hur mamman kan kommunicera så att de omkring henne begriper vad hon behöver, säger hon.