– För barn och ungdomar som inte mår bra är det jätteviktigt att få hjälp i tid. Om den dröjer, kan barnet få bestående och långvariga problem, säger Anja Kivimäki, projektledare i Psynk.
Psynk är ett projekt som Sveriges kommuner och landsting driver tillsammans med staten. Hela projektet går ut på att ta fram ett fungerande sätt att förbättra barns psykiska hälsa på. All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid.
– Ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet. Föräldrar ska få hjälp när de behöver det. De ska inte behöva slussas fram och tillbaka mellan myndigheter. På så sätt kan vi bryta en negativ utveckling på ett tidigt stadium, säger Anja Kivimäki.
Den här modellen är också ekonomiskt vinstgivande i ett längre perspektiv, menar hon. I början kostar insatserna pengar. Men i det långa loppet är det kostnadseffektivt om man kan bryta ett negativt händelseförlopp i tid.
Psynk-projektet riktar sig till kommuner som vill satsa på tidiga insatser för barn med psykisk ohälsa. I dag är det vanligt bland kommuner att tänka "om vi spar in på elevhälsan får vi pengar över." Med den nya modellen tänker man tvärtom: "om vi inte satsar pengar nu får vi räkna med stora kostnader i ett senare skede."
Förutom att tidigt upptäckta psykisk ohälsa, är målet att föräldrar ska få bättre kännedom om det stora utbud av insatser som faktiskt finns men som inte alltid är så lätt att hitta information om. .
– Många ringer i första hand till barn- och ungdomspsykiatrin och deras dygnet runt-öppna telefonrådgivning. Där får man bra hjälp och kan lotsas vidare. Men det bästa är att barnet får stöd i sin naturliga miljö, via kompetent personal på förskolan och skolan. Det är i barnets närmiljö som personalen kan utveckla strategier för att hantera svårigheter, säger Anja Kivimäki.