Henrik Wiman menar att det är viktigt att vi hittar tillbaka till vår vardag efter pandemin.
Under pandemin var det många som tog sitt ansvar. Man spritade händerna, höll avstånd och undvek folksamlingar. Men nu börjar det bli dags att tänka på hur vi ska komma tillbaka till en normal tillvaro igen. Det menar psykologen Henrik Wiman.
– Ur ett smittoperspektiv har det här beteendet varit bra. Men det har bidragit till mycket ensamhet och oro, säger han.
Det är många äldre som känt sig isolerade under pandemin. Men även yngre personer har påverkats. Det är många som känner att de gått miste om fester, förenings- och studentliv, och allt annat som hör ungdomen till.
Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten har den psykiska ohälsan ökat det senaste året. Samtidigt har befolkningen som helhet mått relativt bra.
– Pandemin lägger sig som ett blött täcke över människors liv. Oavsett vilka besvär man har i grunden så förvärrar det situationen lite extra, säger han.
Statistik från Socialstyrelsen visar dock att självmorden har minskat i Sverige. Under 2020 dog 1168 personer (över 15 år) i suicid, vilket är 98 personer färre än året innan. Samtidigt har larmen till SOS alarm om självmordsförsök ökat.
– Det är skönt att det inte är lika många som dött i självmord, samtidigt är det beklagligt att fler mår så pass dåligt att de ser det som en utväg, säger Henrik Wiman.
Personer som drabbats hårt av pandemin kan få svårigheter med ångest och nedstämdhet. Och nu är Henrik Wiman rädd för att vi inte ännu sett alla psykiska konsekvenser som pandemin medfört.
– Att vara isolerad så länge tär på psyket. Vi får hoppas att konsekvensen inte blir fler självmord, men det går inte att säga.
Hur man drabbas är dock väldigt individuellt, och vissa personer har dragit nytta av pandemin. Att arbeta hemifrån kan te sig som en börda för vissa, men en lättnad för andra. Även den sociala pressen har minskat.
– Jag tror att många lagt ner mer eftertanke kring vilka aktiviteter som är givande.
Men hur återvänder vi till våra vanliga liv?
Henrik Wiman är noga med att Folkhälsomyndigheternas riktlinjer fortsatt måste följas. Men i takt med att samhället öppnar upp måste vi också våga göra det som tidigare var otänkbart – och som innan pandemin var vardag.
– Vi måste tänka tillbaka vad vi uppskattade innan pandemin och göra dessa saker, säger han.
Det är lätt att fastna i nedstämdhet när man blir isolerad. Därför är det extra viktigt att man kommer ut och aktiverar sig. Om man inte känner att man klarar det själv ska man alltid söka vård.
Många kan känna oro inför att vara ute bland folk. Det är instinkter som måste tränas bort när pandemin är över.
Att vara isolerad under en lång tid kan leda till depression och ångest.
– Man får tänka: Vad har jag gjort tidigare som nu känns jobbigt? Stå i kö? Kramas? Vara nära andra människor?, säger Henrik Wiman och fortsätter:
– Sedan måste man våga stå kvar i obehaget. Och upprepa detta flera gånger.
Smittorädslan kan även leda till tvångstankar. Även om det varit användbart att vara renlig och noggrann under pandemin så får man inte låta det ta över ens liv.
– Om överdrivna beteenden sitter kvar efter pandemin kan det bli problematiskt. Man behöver hitta en balans.
Ett annat problem han ser är att personer känner skam inför att göra saker. Det är förståeligt att detta dykt upp då det satts press på hur människor ska bete sig under pandemin.
– Även när faran är över så kanske skammen kommer finnas kvar. Om du vill göra något som inte bryter mot rekommendationerna men ändå känner skam, gör det ändå!