Vårdaren Mona berättade i UNT om en situation som för henne blev så farlig att hon inte kunde jobba kvar på Akademiska.
Efter misshandeln på psykosavdelningen på Akademiska för ett par veckor sedan har UNT fått en lista på ett femtontal fall av misshandel de senaste åren.
Listan är framtagen av de fackliga företrädarna och gäller bara psykosavdelningen. Det är med andra ord inte samtliga fall. En av de som finns med på listan är skötaren Mona, som i UNT har berättat om hur hon fått knät söndersparkat, käken avslagen, blivit skållad, biten och spottad på.
"Att få stryk blev som en del av jobbet. Det som händer inom psykiatrin stannar inom psykiatrin", berättar hon i intervjun.
Hon säger att hon inte polisanmäler eftersom utredningarna ändå bara läggs ner. Hon anser även att avvikelserapporterna, som man ska skriva, är för komplicerade varför man ofta inte skriver dem.
Christer Axelsson är utredningssamordnare i lokalpolisområde Uppsala och har jobbat mycket med psykiskt sjuka patienter som polisen genom lagen om tvångsvård (LPT) kör till psykakuten.
– De här människorna måste ju ha vård, men ofta upplever polispatrullen att de blir utsläppta väldigt fort och blir farliga för allmänheten. Många av de vi träffar ofta får väldigt lite vård. Vid ett tillfälle när vi körde in en person sa läkaren att patienten var för sjuk för att vårdas där, men vart ska han då? Det är hemskt.
Varför läggs så många av misshandelsbrotten mot psykiatrianställda ner?
– Man väcker inte åtal eftersom de är sjuka och inte har något uppsåt. Är personen inte tillräknelig ska den inte lagföras. Därför blir det ofta en arbetsmiljöfråga för personalen i stället för en polisiär fråga.
Christer Axelsson är utredningssamordnare i lokalpolisområde Uppsala.
Precis som hos polisen är hantering av våld en del av arbetet inom psykiatrin, men polisen har helt andra förutsättningar att skydda sig.
– Vi kan använda tårgas och batong så personen inte hinner ge sig på oss, men den möjligheten har ju inte vårdpersonal, konstaterar Christer Axelsson.
Roland Säll som är områdeschef för psykiatrin på Akademiska håller inte med om att det inom psykiatrin finns en kultur där man "får ta lite stryk".
– Jag vet att det tyvärr förekommer arbetsskador på grund av våldsamma patienter, men jag anser inte att det är en del av arbetskulturen. Våra medarbetare har en ökad utsatthet och vi fokuserar mycket på deras säkerhet.
Roland Säll är områdeschef på psykiatrin på Akademiska.
Alla som börjar jobba inom psykiatrin på Akademiska utbildas i att hantera hot och våld. Roland Säll nämner också tekniska system med larm och att de kontinuerligt jobbar med att lokalerna ska vara så säkra som möjligt. Det finns även rutiner för hur man ska hantera en våldsam person.
– Jag uppfattar inte att personalen inte rapporterar när de utsätts för våld. Med hot kan det nog tyvärr vara så att det normaliseras för att det sker så ofta så att man struntar i att anmäla.
Personal säger att de inte anmäler för att det är för svårt att göra en avvikelse. Kan det göras enklare?
– Det tycker jag är olyckligt i så fall. Vi jobbar med att avvikelserapportering ska göras av alla medarbetare när det behövs. Vi vill att folk ska rapportera risker för att arbetsmiljön ska bli bättre.
Folk slutar för att de är så skadade. Måste ni inte tänka över hur ni ska skydda personalen?
– Jo, vi vill att alla ska känna sig trygga på arbetet. Vi jobbar för att förbättra säkerheten både förebyggande men också i efterförloppet, att ta reda på orsaken.
Samtidigt stänger ni vårdplatser så att färre kommer få vård. Tar ni inte stora risker då?
– Det förslaget berör patienter som vårdas frivilligt. Det kommer inte att bli färre platser för de patienter som vårdas med tvång.