Livsmedelsverkets lokaler i hörnet Dragarbrunnsgatan-Strandbodgatan kan få ny fasad och påbyggnad med flera våningar.
Planerna innebär rivning av de flesta kontorshus i kvarteret Hugin mellan Östra Ågatan och Dragarbrunnsgatan, där länsstyrelsen, Skatteverket och Livsmedelsverket haft eller har sina lokaler. Enligt fastighetsägaren är byggnaderna alltför otidsenliga för att användas till effektiva kontorsytor.
Husen ersätts i förslaget med 300-400 lägenheter. Dessutom finns 40 000 kvadratmeter för butiker, arbetsplatser och en förskola vid ett nytt parkstråk mot Hamnesplanaden. Kommunen anser att ett nybyggt kvarter med blandade verksamheter stärker kopplingen mellan innerstaden och Kungsängen.
Ursprungligen planerades rivning av hela kontorskomplexet som byggdes i mitten av 1970-talet. Senare har fastighetsägaren meddelat att man vill spara stommen i en eller ett par byggnader. Omvandlingen är den största i innerstaden sedan bygget av Resecentrum. Totalt planeras nya lokaler motsvarande ungefär tio fullstora fotbollsplaner. Men när förslaget nu varit på en första remissomgång står det klart att rivningsplanerna möter motstånd.
Upplandsmuseet tar tydligt ställning för ett bevarande av 70-talshusen. Enligt remissvaret har både husen och miljön mellan dem höga värden och har utformats med stor omsorg. Som exempel pekar museet på hur olika fasadfärger möts i hörnen, de glasade förbindelsegångarna och en öppen parkmiljö med vyer mot Slottet och Domkyrkan.
Variation i fasadfärger och utformning är en del av kontorshusens kvalitet, enligt dem som vill bevara byggnaderna.
I yttrandet efterlyser Upplandsmuseet en tydligare redovisning av områdets kulturmiljövärden och anser att kvarteret är en "särpräglad men ändå tidstypisk representant" för dåtidens statliga myndighetsbyggnader. Museet påminner också om att kvarteret fått pris för sin utformning.
Även föreningen Vårda Uppsala ser stora värden i husen och vill se en måttlig ombyggnad i stället för rivning. Kvarteret utgör "kanske Uppsalas finaste kontorsmiljö", enligt föreningen som bland annat pekar på de friliggande byggnadernas luftiga gruppering mellan gröna gårdar.
– Det är fina byggnader med väl fungerande kontorsmiljöer i en omgivning som redan domineras av bostäder. Att riva helheten är långt ifrån dagens hållbarhetstänk, säger föreningens ordförande Sten Åke Bylund.
Kerstin Hedberg Nyqvist och Smilla tar ofta en promenad genom kvarteret. Hon vill inte gärna se högre hus än i dag på platsen.
Föreningen anser att nybyggnadsplanerna resulterar i mindre grönska, mörka gårdar och betydligt högre hus än i dag. Sten Åke Bylund varnar också för att hälsa och integration sätts på undantag i tät bebyggelse. Han har förståelse för dem som har svårt att se skönheten i kontorshusen, men påpekar att Uppsala har få 70-talsbyggnader som fått uppmärksamhet i arkitektkretsar:
– Fasaderna mot Strandbodgatan kan ha förändringspotential, men mot årummet har husen en väl anpassad skala och form.
Meningarna är emellertid delade om kvarterets framtid, även bland kulturvårdare. Kommunens kulturnämnd anser att byggnaderna inte är tillräckligt värdefulla för att bevaras medan den planerade nybyggnaden i stället kan "stärka och förnya kulturarvet" genom anknytning till den historiska kvartersstaden och hus med god gestaltning.
Små innergårdar med träd och sittplatseer finns mellan husen.
Kvarteret Hugin ingår i riksintresset för kulturmiljövården i Uppsala stad. Byggplanerna innebär tätare och högre bebyggelse än i dag med hus upp till 35 meters höjd över gatan. Länsstyrelsen utesluter i sitt yttrande inte att hushöjderna kan innebära en så allvarlig skada på riksintresset att planen kan komma att överprövas. Byggnadsnämnden kommer senare att bestämma om förslaget ska justeras innan det går vidare.