Uppsalas grundskolor kan sedan flera år söka ett så kallat tilläggsbelopp för elever med stora stödbehov. Men nu har kommunen plötsligt blivit mycket hårdare i prövningen att bevilja stödet. Elever som skolorna förra året fick stöd för blir nu utan. Diagnoser som tidigare gav stöd gäller inte längre.
Det handlar inte om pedagogiskt stöd utan medicinskt stöd som ligger utanför skolans uppdrag.
– Eleverna kan vara extremt utåtagerande, ha problem med syn eller hörsel, att förflytta sig på skolan eller kunna känna trygghet, säger Giggi Thomson och Malin Sandlund, rektorer vid Stenhagens grund- och särskola.
De har jobbat hårt med att förse kommunen med de intyg som krävs från olika specialister för att få tilläggsbeloppet. De flesta har ändå fått underkänt.
– På vilka grunder förstår vi inte. I besluten till avslag skriver man att det saknas medicinskt underlag för att betala ut stödet. Kommunen anser att de här behoven ska täckas av skolpengen och man stöder sig på en dom i högsta förvaltningsdomstolen, säger Giggi Thomson.
Beskeden om vilka elever som inte fått stödet kom in till Uppsalas rektorer under semestern. Eftersom det beviljats tidigare så har skolorna räknat med pengarna. Nu kan flera tvingas till kraftiga besparingar. Grundskolan i Stenhagen mister intäkter på mellan 300 000 och 500 000 kronor. Stenhagens särskola mister 700 000 kronor under hösten.
I värsta fall tvingas de spara i verksamheten.
– Det kommer vi inte att klara utan att det drabbar skolans andra elever. Var vi ska ta pengarna? Vi har kommit till en gräns där det inte går. Det enda vi kan dra ner på är personalen. Hur ska vi då kunna nå kommunens mål om att bli bland de 20 bästa skolkommunerna i landet, frågar sig Giggi Thomson och Malin Sandlund.
I dag har Stenhagenskolan fem personer anställda för att ta hand om elever med extra stora stödbehov.
– Dem kan vi inte röra. Enligt skollagen är vi skyldiga att ge de eleverna det stöd de behöver, säger Malin Sandlund.
Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad gör bedömningen av vilka som ska få tilläggsbelopp. Andreas Jonsson är myndighetschef:
– Vi har att följa skollagen i vår bedömning och enligt en dom i Högsta förvaltningsrätten förra året så ska stöd i stort sett bara ges för insatser som inte har med den pedagogiska undervisningen att göra som tekniska hjälpmedel, anpassning av undervisningslokaler och liknande, men också till viss assistans, säger han.
Flera skolor anser att de sökt för elever med medicinska behov, men fått avslag ändå?
– Vi ska ha bedömt utifrån att det inte ska finnas några pedagogiska behov, det var vanligt att man fick stöd för det tidigare. Men det här är svårt. Vi förstår att det finns elever med behov som inte faller inom de här ramarna och vi kommer att ha en diskussion med skolorna om det, säger Andreas Jonsson.
Så ni gör inte det här för att spara pengar då?
– Nej, det ligger inte något sådant krav bakom. Vi försöker bara följa lagen.
Mellan 500 och 600 ansökningar och tilläggsbelopp bedöms årligen av förvaltningen. Hur många av dem som får avslag vet inte Andreas Jonsson på rak arm.
De fyra exempel på avslag som rektorsskrivelsen tar upp och som redovisas här intill måste han sätta sig in i för att kunna svara på.
Elev med lågt
immunförsvar
Elev med livshotande sjukdom som har stor infektionskänslighet och motoriska problem. Eleven har mycket lågt immunförsvar och får inte utsättas för smitta. Det innebär att elever inte kan vara i skolans gemensamma utrymmen och behöver en miljö som ständigt är desinficerad. Eleven behöver också specialkost och hjälp att ta sin medicin.
Klarar inte sin
medicinering själv
Elev med diabetes och flera andra funktionshinder som gör att eleven inte klarar sin medicinering. Eleven behöver dessutom hjälp med att kontrollera sina blodsockernivåer flera gånger varje dag. Trots behoven har eleven fått avslag.
Våldsam elev med diagnoser
Elev med svårt självskadebeteende och som är mycket utåtagerande med flera diagnoser. Eleven som är stor och stark får flera utbrott varje dag och behöver två assistenter för att inte allvarligt skada sig själv och andra. Placeringen på skolan kräver att det finns personal med specialkompetens som klarar att hantera elevens funktionshinder. För att klara det våld personalen utsätts för krävs att de får stöd utifrån via konsult.
”Vi har kommit till en gräns där det inte går. Det enda vi kan dra ner på är personalen.”
Giggi Thomson och
Malin Sandlund, rektorer