Det visar forskare vid bland annat Uppsala universitet och Löwenströmska sjukhuset i Uppland Väsby i en studie kring denna hos äldre personer ganska vanliga och handikappande sjukdom.
– Våra resultat talar för att sådana proteininlagringar i ryggradskanalen förmodligen är en vanlig bidragande orsak till spinal stenos i ländryggen, säger Per Westermark, professor emeritus i patologi vid Uppsala universitet, som tillsammans med bland annat ortopedkirurgen Svante Berg har gjort studien.
Vid spinal stenos i ländryggen trycker förträngningar i ryggradskanalen på ryggmärgen och nerverna som styr benens funktion. Följden är ischiasliknande smärtor och rörelsesvårigheter till följd av känselbortfall eller svaghet i ett eller båda benen.
– Trots att sjukdomen är ganska vanlig, i synnerhet bland äldre, och kan ha mycket negativa effekter på funktionsförmågan och livskvaliteten vet vi fortfarande rätt litet om de degenerativa processer som ger upphov till den, säger Per Westermark.
I den nya studien har forskarna med flera olika tekniker analyserat fragment av ben och bindväv från 26 patienter med spinal stenos i ländryggen som genomgått en ryggkanalsvidgande operation vid den särskilda spinalenheten vid Löwenströmska sjukhuset.
I 25 av 26 prover fanns typiska så kallade amyloida proteininlagringar.
I minst fem av 15 prover som gick att analysera med så kallad immunohistokemi bestod inlagringarna av transthyretin, ett protein som normalt har till uppgift att transportera bland annat sköldkörtelhormon i blodbanorna.
– Liknande resultat påvisades även i en nyligen gjord studie på japanska patienter med spinal stenos i ländryggen. I den sågs också ett tydligt samband mellan mängden amyloid i förträngningarna och hur svåra symtom patienterna hade av sjukdomen, säger Per Westermark.
Samtidigt betonar han att det behövs ytterligare, utvidgade studier för att säkert kunna fastställa om spinal stenos i ländryggen verkligen är en så kallad amyloidsjukdom och hur vanligt det i så fall är att just proteinet transthyretin är en orsak till den.
– Det skulle kunna öppna för medicinsk behandling av spinal stenos för att förebygga eller lösa upp amyloiden. Redan finns ett par läkemedel godkända för behandling av andra amyloidsjukdomar och fler och förmodligen effektivare är under utveckling, säger Per Westermark.
Men redan nu skulle upptäckten att det ofta finns inlagringar av transtyretin i ryggradskanalen hos patienter med spinal stenos kunna få betydelse för hur de följs upp inom vården.
– Inlagringar av transtyretin i stenosförändringar kan vara ett tecken på en sjukdom som heter senil systemisk amyloidos. Den sjukdomen kan drabba alla delar av kroppen och är särskilt allvarlig om den angriper hjärtat. Därför finns skäl att personer med spinal stenos också genomgår en hjärtutredning, säger Per Westermark.
Hela studien finns publicerad i Upsala Journal of Medical Sciences och kan läsas på http://informahealthcare.com/doi/pdf/10.3109/03009734.2014.895786