Det framgår av slutrapport från världens i särklass längsta uppföljningsstudie kring prostatacancer, som publiceras i facktidskriften European Urology.
– Våra resultat understryker behovet av att utveckla bättre metoder än i dag för att särskilja vilka tumörer som riskerar att bli aggressiva och på sikt dödliga, och vilka tumörer som patienten sannolikt utan påtagliga besvär kan leva med under resten av sitt liv, säger professor Lars Holmberg vid Regionalt onkologiskt centrum i Uppsala.
Studien omfattar 223 män i Örebro sjukvårdsdistrikt med prostatacancer, som när den upptäcktes inte hade spridits utanför prostatakörteln. Männen var i 60- och 70-årsåldern när det fick sin diagnos och under de 32 år som gått sedan dess avled alla utom tre.
Många betraktar nog fortfarande en cancerdiagnos som något av en dödsdom, men studien visar att så ingalunda är fallet när det gäller prostatacancer. Trots att ingen av männen genomgick någon potentiellt botande operation dog ”bara” var sjätte i sin cancersjukdom.
Omvänt sågs för fyra av tio inga tecken alls på att tumören vuxit och även i de fall där den vuxit visade den för det mesta inga tecken på att ha spridits utanför prostatakörteln.
– Men samtidigt såg vi att även till synes slumrande tumörer, som varit så små att de inte gav några besvär, efter så lång tid som 20 år plötsligt kunde bli mycket aggressiva och dödande, säger Lars Holmberg.
När studien inleddes var gängse rutin vid begränsad prostatacancer att bara följa upp patienterna med regelbundna kontroller och vid behov ge symtomlindrande hormonbehandling. Att operera bort hela prostatakörteln, med hög risk för impotens och inkontinens som följd, ansågs göra mer skada än nytta.
I dag däremot erbjuds en växande andel av patienterna – trots impotensriskerna – en potentiellt botande operation. Samtidigt har patienterna i dag oftast mindre tumörer än patienterna hade när de fick diagnosen prostatacancer för drygt 30 år sedan.
– Kanske kan ett alternativ till att operera direkt vara att regelbundet kontrollera patienterna och operera först om och när tumören börjar växa aggressivt. Värdet av en sådan strategi behöver dock utvärderas i fler studier, säger Lars Holmberg.
Prostatacancer sällan dödlig
De flesta män med prostatacancer lever under många år utan att tumören växer och dör till sist av någon annan sjukdom än sin cancer. För en minoritet kan däremot sjukdomen även efter flera år plötsligt få ett aggressivt och dödligt förlopp.
Vanligaste cancerformen
Prostatacancer är mannens vanligaste cancerform. Årligen upptäcks prostatacancer hos nära 10 000 män och omkring 2 500 dör i sjukdomen.
I ett tidigt skede ger sjukdomen sällan symtom. Förhöjda halter av ämnet psa (prostataspecifikt antigen) i blodet kan, men behöver inte, vara en varningssignal för cancer.
Den normalt kastanjestora prostatakörteln sitter strax under urinblåsan. Den har till uppgift att bilda sekret som under sädesuttömningen blandas med spermierna.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!