Hos Barnombudet i Uppsala län har 18 unga utbildat sig i barnkonventionen och fördjupat sig i olika samhällsfrågor. Projektet är inne på sitt sjätte år och syftet är att ge ungdomarna verktyg för att på lång sikt utveckla fler politiska förslag.
– Vi vill att ungdomarna förstår att de har rätt att påverka och visa hur de praktiskt kan tillämpa sina rättigheter. Det görs genom att de träffar politiker, tjänstemän och startar namninsamlingar, säger Max Otterman, projektledare Barnombudet i Uppsala län.
I år fick projektet anpassas efter coronapandemin. Enligt Max Otterman var det aldrig ett alternativ att skjuta upp arbetet.
– Det sista som får fallera är det demokratiska arbetet, men vi har sjävklart gjort anpassningar och tänker på avstånd. Mitt i allt har corona öppnat upp fler dörrar för ungdomarna att prata med rikspolitiker som fått vänja sig vid att mötas på distans, säger Max Otterman.
Ungdomarna arbetar med fem frågor i år – rasism, sexualbrott, billigare lokaltrafik, otryggheten i utsatta områden och med att öka ungdomars deltagande i kommunpolitiken. Responsen från deltagarna beskrivs som bra och hittills har en namninsamling mot rasism fått 11 000 underskrifter från hela landet.
I gruppen som vill påverka kommunpolitiken deltar fyra ungdomar. De vill införa ett ungsdomsfullmäktige i Uppsala.
– Vi tycker att ungdomar bör ha inflytande över frågor som berör och intresserar dem. Om exempelvis en person i Gottsunda vill anlägga en ny skejtboardramp vill vi att det ska finnas ett forum där de önskemålen hörs, säger Johan Djerf, en av gruppmedlemmarna.
Deltagarna lyfter upp kommuner som redan har ett ungdomsfullmäktige, bland annat Göteborg där flera förändringar skett efter att ungdomarna lyft krav på förändring.
– Där har de drivit igenom att skolbusskortet ska gälla mycket längre på kvällen och även på helger och lov. Överlag menar vi att det inte finns några ungdomsfrågor, utan det är en rad frågor som berör olika ungdomar, säger Sam Kargar Rajabi, gruppmedlem.
Om Uppsala får ett ungdomsfullmäktige är det viktigt att göra det intressant och inbjudande för många att delta, förklarar Clara Neslén.
– Det får inte bli ett tråkigt elevråd, då tror jag allt kommer dö ut. Vi måste se till att fånga upp ungas intresse och inte på förhand bestämma frågorna, låta ordet vara fritt, säger hon.