Många bäckar små, brukar man säga. Och de senaste två åren har Uppsalaborna översköljts av prishöjningar som gjort livet svårare.
Sedan 2022 befinner sig Sverige i en lågkonjunktur, med höjda priser på allt från mat till drivmedel.
De största och mest dramatiska kostnadsökningarna ligger bakom oss, tror Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. Men totalkostnaderna för Uppsalas familjer väntas fortsätta att öka även nästa år.
Detta enligt den prognos han gjort, där han jämfört årskostnaderna 2023 med de förväntade kostnaderna 2024. Han har beräknat hur prisökningarna påverkar en genomsnittsfamilj i Uppsala med två vuxna och två barn under tio år, och utgått från fyra stora poster: el, räntor, livsmedel och drivmedel.
Enligt Länsförsäkringars prognos kommer, med det ränteläge som väntar till årsskiftet, årskostnaden för boräntorna att vara högre 2024 än 2023. För genomsnittsfamiljen stiger då årskostnaden med 6 880 kronor, från 85 590 till 92 470 kronor.
Matkostnaderna ökar med närmare 3 000 kronor, från 123 188 kronor per år till 126 180 kronor.
Stefan Westerbergs exempelfamilj har en bil som används normalt och tankas med bensin. Här väntas faktiskt årskostnaden minska, eftersom Riksbankens prognos är att drivmedelspriserna kommer att sjunka. Familjens bensin kostar 15 858 kronor i år. Nästa år beräknas den bli 1 235 kronor billigare.
Detsamma gäller elpriserna.
– Elräkningarna väntas ligga på ungefär samma nivåer som i år. Det är betydligt lägre än vad vi hade 2022, men samtidigt högre än 2021 års nivåer, säger Stefan Westerberg, som tror att vi kommer att slippa förra vinterns extrema elräkningar.
Hans beräkningar säger att elräkningen för genomsnittsfamiljen kommer att landa på 34 861 kronor för i år, men sluta på 33 426 kronor 2024. Det är en minskning med 1 435 kronor.
Men trots minskade el- och bensinpriser, får alltså barnfamiljerna göra sig beredda på ökade kostnader på drygt 7 000 kronor nästa år. Och det är endast för de fyra utgifter Stefan Westerberg räknat på.
– Värt att påpeka är att det förstås finns ytterligare kostnader som inverkar negativt på privatekonomin nästa år, som ökade avgifter hos bostadsrättsföreningar, ökade fastighetsavgifter och högre skatt på ISK-sparande och kapitalförsäkringar, säger han.
Och fler prisökningar väntar.
Nyligen kom beskedet att Uppsala vatten väntas öka avgiften för vatten och avlopp med 28 procent nästa år. Ett hushåll som förbrukar 150 kubikmeter vatten per år, betalar i dag 6 823 kronor om året. Nästa år får de betala 8 733 kronor – 1 910 kronor mer.
Ett liknande besked kommer också från Vattenfall, som förser cirka 90 procent av hushållen i Uppsala stad med fjärrvärme.
Inför nästa år har de beslutat att höja taxan med 13 procent för villor och 17 procent för bostadsrättsföreningar. Det är en av de högsta höjningarna någonsin, enligt Vattenfalls försäljnings- och marknadschef Kurosh Beradari.
– Vi förstår verkligen att det slår hårt mot kunderna, och vi har försökt beakta det och sprida ut höjningen över tid, säger han och berättar att bolaget räknar med att höja priserna mer än vanligt även 2025.
För den som bor i lägenhet hos Uppsalahem höjdes hyran med 4,4 procent förra året. En månadshyra på 8 500 kronor blev 374 kronor dyrare. Vd Mattias Tegefjord tror att höjningen blir ännu större 2024.
– Modellen vi följer har en eftersläpning med tre år för att fånga upp kostnadsökningar, och de har ju fortsatt i hög takt.
I slutändan kommer Uppsalas familjer gå miste om många fler tusenlappar nästa år – och det märks att den ekonomiska oron är stor.
Det konstaterar Caroline Färdigs, budget- och skuldrådgivare hos Uppsala kommun. Både antalet personer som bokat ett besök hos rådgivningen, och antalet mejl och telefonsamtal de fått, har ökat med över 25 procent jämfört med förra året.
– Alla drabbas på olika sätt, men de som hade det svårast innan har det ännu tuffare nu. Bidragssystemen hänger inte med i samma takt som priserna ökar, till exempel. Samtidigt verkar de flesta som inte är skuldsatta mer än att ha bolån fortfarande klara sina löpande kostnader, säger Caroline Färdigs.
Ett orosmoln är att skulder och otrygg ekonomi ofta är tätt förknippat med suicid och psykisk ohälsa, säger Caroline Färdigs.
– Det är skambelagt att ha skulder i Sverige. Det gör ju att personer som är rejält skuldsatta drar sig undan från samhället och blir en utsatt grupp.