Halsbandsparakiten är en papegojart som snart kan finnas i Uppsala.
Fokus klimatet
Som UNT rapporterat klassas Uppsala numera som ett varmtempererat klimat efter de senaste 30 årens snabba temperaturökning. Förändringen påverkar djur- och växtlivet samt jordbruket.
– Vi ser redan att jordbruket påverkas av att det blir varmare. Värmekrävande grödor som fodermajs går att odla längre norrut och även förekomsten av höstraps har ökat. Det beror ju delvis på förädling, men helt klart ser vi att ett varmare klimat spelar in, säger Magnus Halling, forskningsledare vid Institutionen för växtproduktionsekologi, som forskar på agrara odlingssystem på Sveriges lantbruksuniversitet.
Ett annat exempel på en gröda som kommer vara fullt möjlig att odla i Uppsala, i alla fall inom 20-30 år, är sojabönan. Men det handlar inte om någon storskalig odling.
– Man har testat att odla sojabönor i Sverige och det går. Men grödan kräver mycket värme, och styrs också av dagslängd, så även om det sker förändringar i temperatur och nederbörd är strålningen från solen densamma.
Både vårsådden och höstsådden är känslig för det förändrade väderläget. En mild inledning på vintern gör sådden sårbar för eventuella köldknäppar och det leder till att övervintrande växter, som vall och höstvete, allt oftare drabbas av köldskador. Och för grödor sådda på våren kan kraftiga regnväder ställa till det.
– Det såg vi i våras, regnet i kombination med att det blev en torr och varm sommar, ledde till dåliga skördar av vårsådden.
Men vädret är inte den enda farhågan. Halling uttrycker även en oro för att förekomsten av sjukdomar och skadeinsekter ska öka.
– Det handlar bland annat om bladsvampar, rostsjukdomar och bladlöss som förstör skördarna.
Ulf Bjelke förutspår att antalet främmande arter i Uppsala kommer öka med 170 stycken inom 40 år.
Även nya djur- och växtarter kommer leta sig upp i landet.
– Fler arter som finns i södra Sverige kommer klara sig bättre här. Det handlar bland annat om trollslände- och fjärilsarter som gillar värme, som vi inte tidigare sett i Uppsala, säger Ulf Bjelke, miljöanalysspecialist vid artdatabanken på SLU.
Samtidigt kommer arter som är beroende av kallare temperaturer, som skogshare vars pälsskrud färgas vit under vintern, minska.
– Om det inte blir någon snö att tala om så har den inget skydd mot rovdjur.
År 2018 riskbedömde SLU 1000 arter, och av dessa fanns redan 400 i Uppsala. Prognosen är att de kommer öka med närmare 200 stycken inom 40 år. En stor del är växter, men även fiskar som släpps ut från akvarier och trädgårdsdammar, exempelvis olika arter av malar, som kan bära på parasiter och tränga undan inhemska fiskarter kan öka.
En halsbandsparakit fångad på bild i Sundsvall. Trots att fågeln härstammar från sydligare breddgrader har den lyckats etablera sig i Storbritannien.
Men Uppsalaborna kan även få chansen att stöta på en papegoja ute på stan.
– Halsbandsparakiten som kommit från Asien har blivit relativt vanlig i Storbritannien och kommer säkert kunna klara sig här, säger Bjelke.
Nya växtarter kan också spridas till Uppsala. Då handlar det främst om trädgårdsväxter som står för minst 95 procent av växterna på SLU:s lista över främmande invasiva arter.
En av dessa arter som Mora Aronsson, botanist vid artdatabanken på SLU, anser vara extra problematisk är syrenbuddlejan, en art som i nuläget odlas i Sverige för näring till fjärilar.
– Om vi inte slutar odla den är risken att det blir som med blomsterlupinerna och konkurrerar ut andra växter, säger Aronsson.
Förekomsten av bok och andra ädellövträd kan också öka.
– Många har nog lagt märke till alla ekollon som faller ner och blir till ekplantor.