PEFC är en av två standarder för miljömärkning i branschen. Men värdet av certifieringen är litet, hävdar kritiker. Kraven är för lågt ställda.
Öka andelen lövträd i skogarna och ökad andel avsatt skog för att stärka miljö- eller sociala värden, det är en del av Uppsala akademiförvaltnings hållbarhetsmål.
Om dessa kan man se och höra i en fem minuter lång film på nätet där förvaltningen presenterar sitt hållbarhetsarbete samtidigt som man motiverar planerna på avverkning i naturreservatet Nåsten för ett par år sedan. Avverkningen ställdes dock in efter högljudda protester.
I filmen får man också veta att förvaltningens skogsbruk är miljöcertifierat enligt branschens standard sedan 2007.
Men enligt kritiker är vare sig hållbarhetsmålen och miljömärkningen värt särskilt mycket i praktiken. Kraven är alldeles för lågt ställda, hävdar de 18 forskare som till universitetsledningen nyss krävt en omställning av skogsbruket.
Enligt dem råder konsensus om bristerna i vad de kallar "det oberoende forskarsamhället".
– Det här är det som brukar kallas greenwashing eller grönmålning. Studier har visat att certifieringarna bara har väldigt små effekter, eller inte ens är mätbara. Det finns också fler exempel än Nåsten på att Akademiförvaltningen planerar att avverka skyddsvärd skog, trots att sådan skog inte ska få avverkas enligt certifieringen, säger Göran Arnqvist, professor vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Göran Arnqvist, professor vid Institutionen för ekologi och genetik, menar att skogsbranschens miljöcertifiering är ett sätt att "tvätta" verksamheten så att den ser bättre ut än vad den är, så kallad greenwashing. Kraven är lågt ställda och uppföljningen för dålig, menar han.
Sådan här kritik har luftats i den offentliga debatten inte minst granskningar av bland andra Dagens Nyheter. Men enligt Uppsala akademiförvaltnings skogschef Anders Söderström kan man lita på att certifieringarna är bra för naturen. Kraven som ställs är hårda och skapar transparens, menar han:
– Jag ser ju hur vi jobbar med dem och hur de följs upp genom revisioner.
Anders Söderström är skogschef på Uppsala Akademiförvaltning.
I tidningen Tillväxt, utgiven av Handelsbanken om skog- och lantbruk, har Anders Söderström uttalat kritik mot kopplingen mellan certifieringen och krav på att skydda skog med höga naturvärden.
Är inte en sådan koppling rimlig?
– Jo, det kan man säga. Men över en natt kan en skog bli omöjlig att sälja eller bruka om man gör ett enstaka artfynd. Risken är då att mindre skogsbrukare väljer att inte certifiera sin skog och försöker hitta genvägar.
Uttalandet handlade enligt Anders Söderström om att staten måste ersätta den som gör fynd av skyddsvärda arter.
– Så skyddar vi både skogen och skogsägarna och jämställer produktion och miljö, säger han.