Medan gymnasielärarna under våren 2020 skötte undervisningen på distans, var högstadielärarna i Sverige kvar med eleverna i skolan. Samtidigt smittades högstadielärare av covid-19 i dubbelt så stor utsträckning som gymnasielärare.
Distansarbetet skyddade alltså gymnasielärarna och hade kunnat rädda högstadielärare undan smittan. Det är slutsatsen i en studie av bland andra Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi på Uppsala universitet. I studien beräknar forskarna att 33 av 79 fall av sjukhusinläggningar bland Sveriges högstadielärare under våren kanske hade kunnat undvikas med distansarbete.
När resultaten först presenterades tidigare i vintras fick studien stor medial uppmärksamhet. Nu har den även publicerats i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Helena Svaleryd har därtill blivit intervjuad i den ledande vetenskapliga tidskriften Science.
– Vi var beredda på uppmärksamheten. Resultaten rör en väldigt aktuell policyfråga och Sverige har blivit ett intressant experiment i och med att högstadierna inte stängts som i många andra länder, säger Helena Svaleryd.
Men nu i vinter har ett flertal skolklasser i exempelvis Uppsala kommun och Östhammar satts i karantän.
– Vi är inte experter på smittskydd, men utifrån våra resultat låter det som ett bra sätt att hantera smittspridningen på, säger Helena Svaleryd.
Kanske kunde mer åtgärder satts in i grundskolan redan i våras, eller när höstterminen började. Kanske kunde lokaler hyrts och använts för att sprida elever och personal.
– Min känsla är att arbetet till stor del fortsatte som vanligt och att åtgärder i grundskolan sattes in först under slutet av hösten, men att många upplevt att det är svårt att hålla avstånd.
Samtidigt som forskarna har kunnat belägga den ökade risken för högstadielärare jämfört med gymnasielärarna, så har de bara sett en liten ökad risk för föräldrar till högstadieelever. Det gör bilden komplex.
– Vår studie har plockats upp av olika falanger, de som vill stänga skolor har i högre grad poängterat effekterna på lärare, de som vill hålla skolorna öppna har lyft fram att effekten på föräldrar är begränsad. Det är svåra avvägningar och de som fattar besluten måste också ta hänsyn till de samhällsekonomiska kostnaderna av att stänga skolor i form av minskat lärande och försämrad hälsa på lång sikt, säger Helena Svaleryd.