Privata pengar söks till protoncentrum

Den planerade protonterapianläggningen i Uppsala kan finansieras av privata aktörer. Kostnaden för strålanläggningen beräknas till över en halv miljard vilket får landstingen att söka efter alternativa lösningar.

Uppsala2007-02-19 20:04
För en tid sedan togs beslutet att bygga ett nationellt protonterapicentrum i Uppsala. Sju landsting som bedriver högspecialiserad sjukvård deltar i projektet.
Tillsammans har de bildat ett kommunalförbund för uppgiften.
Kostnaderna för strålanläggningen har beräknats till ca 600 miljoner kronor. I förstone var det tänkt att landstingen gemenamt skulle dela på kostnaderna.

Nu har har medlemmarna i kommunalförbundet tänkt om. Varför inte pröva alternativa finansieringsmodeller? Det är här som den så kallade PPP-modellen kommer in i bilden.
Förkortningen PPP betyder Public privat partnership. På svenska används förkortningen OPS som betyder Offentligt privat samarbete.
PPP-modellen är hittills ett oprövat kort inom den svenska sjukvården. I Sverige är Arlandabanan förmodligen det enda renodlade exemplet.


Partnerskap är en samarbetsform som vuxit fram efter inspiration från i huvudsak USA och Storbritannien och omfattar främst projekt på bygg- och anläggningsområdet.
En generell kritik som riktas mot samverkan- och partnerskapslösningar är svårigheten att utkräva ansvar. Det finns en oro att beslut tas vid sidan om den demokratiska beslutsapparaten utan offentlig insyn.
En annan aspekt är att ett avtal kan gälla upp till 30 år vilket innebär att utgifter blir låsta lång tid framöver.

PPP-modellen kan innebära lägre kostnader och en mindre ekonomisk risk för de sju landstingen i kommunalförbundet.
- Som tjänsteman har jag ingen synpunkt på vilken modell som är bäst. Vi har fått i uppdrag av ta fram ett upphandlingsförslag där även PPP ingår som en alternativ finansiering, säger Leif Lytkens, förbundsdirektör i kommunalförbundet.
I slutet av mars ska upphandlingsförslagen presenteras för förbundsdirektionen.
Erik Weiman, landstingsstyrelsens ordförande (m), är ledamot av kommunalförbundets direktion. Han säger:
- Landstingen behöver inte både äga och driva anläggningen. Vi tror på flera aktörer. Det är viktigt att få ned kostnaden eftersom det gynnar skattebetalarna.

Även om valet faller på en PPP-lösning betonar han att det inte handlar om en privatisering av sjukvården.
- Men det är ett nytt, intressant och smidigt sätt att få in näringslivet i den offentliga verksamheten.
Börje Wennberg, landstingsråd (s) och ersättare i direktionen, är principiellt inte motståndare till en PPP- lösning.
- Man måste titta på olika lösningar, men för mig är det viktigt att vi som politiker aldrig förlorar kontroll och insyn. Det finns en risk, säger Börje Wennberg.
FAKTA
Ett nationellt protonterapicentrum i Uppsala ökar möjligheterna för att bota fler människor med cancer. Samtidigt bidrar den till att säkra grundforskning och övrig forskning på området.
Strålbehandling av cancer med partiklar som lätta joner, exempelvis protoner, är mer skonsam än behandling med konventionella röntgenstrålar.
Behandlingen kan göras mer exakt vilket innebär att intilliggande organ och vävnader påverkas mindre. Det betyder att stråldoserna kan höjas utan att biverkningarna ökar. På det viset kan tumörer bekämpas mer effektivt.
Uppskattningsvis finns mellan 2000 och 3000 nya cancerfall i Sverige varje år där protonterapi som alternativ till den konventionella strålbehandlingen anses medicinskt motiverat.
I dag finns ett 20-tal anläggningar i världen som behandlar patienter med protonstrålar, främst i USA, Japan och Mellaneuropa. I Norden finns ingen motsvarande anläggning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!