"Det är klart att alla verksamhetsövergångar är resurskrävande men ekonomin är inte det primära skälet, utan vi vill göra det här för att det skapar stabilitet och trygghet", säger Asal Gohari (S).
De tolv gruppboendena för personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, drivs i dag av fyra olika företag.
Uppsala kommun upphandlade LSS-boendena 2018 och 2019, och kontrakten med företagen löper ut i slutet av 2024 respektive början av 2025. Förslaget, som politikerna ska rösta om i omsorgsnämnden den 10 maj, är att kommunen då tar över driften och erbjuder de cirka 110 anställda att följa med.
– Upphandlingsprocesser är osäkra, det hade inte nödvändigtvis blivit samma företag som vunnit. Nu går vi ut tidigt och säger att kommunen kan ta över, det inger trygghet och stabilitet för de boende och personalen, säger omsorgsnämndens ordförande Asal Gohari (S).
Förslaget kommer från det rödgröna styret (S, V och MP) och Gohari beskriver tre samstämmiga partier. Det betyder att en majoritet ser ut att backa förslaget, eftersom sju av tretton ledamöter i nämnden är rödgröna.
– Det är ingen hemlighet att jag som socialdemokrat tycker att kommunen ska leverera omsorgen eftersom vi har ansvar för våra invånare. Har vi brist får vi lägga vi ut det på upphandling, men har vi kapaciteten att leverera på vårt uppdrag ska vi göra det, säger Gohari.
Asal Gohari (S) är ordförande i omsorgsnämnden i Uppsala kommun.
Och vård- och omsorgsförvaltningen, som utrett förslaget, menar att kapaciteten finns för att klara övergången från privat till kommunal regi. Exakt vad det skulle kosta är dock inte klarlagt. Redan i dag betalar kommunen en ersättning per brukare till företagen, men i utredningen konstateras att omställningen kommer att öka kostnaderna kortsiktigt. I de långa loppet tror förvaltningen dock att "bemanningssamverkan mellan närliggande boenden" kan komma att minska kostnaderna.
Alla partier är inte positiva till idén.
– Det finns ingen saklig grund för övertagandet, mer än att kommunen tror att vi kan göra det bättre själva, säger Jennie Claesson (L), som argumenterar för brukarnas rätt till valfrihet.
"Det finns inget egenvärde i att kommunen ska driva allt i egen regi", säger oppositionsrådet Jennie Claesson (L).
– Och om ärendet går igenom har vi fyra företag som kommer att tappa sina avtal i Uppsala kommun, efter att ha lagt ner kraft och investeringar. Samtidigt säger man att vi ska ha Sveriges bästa näringslivsklimat. Men hade jag varit företagare hade jag dragit öronen åt mig.
Detsamma säger andra vice ordförande i omsorgsnämnden, Carolina Bringborn (M), som kallar förslaget för en "felprioritering".
– Jag tycker i stället att vi ska satsa på vårt uppdrag, vilket är att skapa fler LSS-boenden, säger hon.
"Det sänder en signal till företag att här är det ingen idé att etablera sig", säger Carolina Bringborn (M), andra vice ordförande i omsorgsnämnden.
Diskussionen om brukarna, alltså de som bor på boendena, och deras valfrihet blir i slutändan en ideologisk tvistefråga. Det konstaterar båda sidor. Asal Gohari tycker inte att argumentet om minskad valfrihet håller.
– Vilken valfrihet handlar det om, brukarnas frihet att välja boende eller företagarnas valfrihet att etablera sig? Brukarna kommer fortfarande kunna välja mellan boenden i stan eller på landet, exempelvis, oavsett vem som driver.
Carolina Bringborn säger å andra sidan:
– Brukarna kan inte välja mellan utförare och personal kan inte heller välja arbetsgivare. Jag tror att det finns risk att företag som driver LSS ser att det inte är någon idé att etablera sig i Uppsala, vilket riskerar att ge sämre utbud på sikt.
– De här företagen är väletablerade och har gått in i avtalen medvetna om att det finns en tidsbegränsning, kontrar Asal Gohari.