Pristagare med Uppsalaanknytning

- Det är ju mest ekonomer i klassen och jag har försökt puffa priset för att det ska bli lite mer allmänt samhällsvetenskaplig karaktär på det och i år lyckades det, säger Leif Lewin, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av dem som sitter med i det vetenskapliga råd som utser pristagarna.

Lars Engwall, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, som är en av "ekonomerna i klassen", säger att det varit ett grannlaga arbete att utse pristagarna.
- Det är alltid svårt att välja bland dem som är nominerade. Och det här var en kombination som vi tyckte var bäst i år, säger Lars Engwall.

Varför dröjde det så länge innan en kvinna fick priset?
- De här ekonomiska vetenskaperna är traditionellt dominerade av män. Och det är framför allt män som har haft möjlighet att nominera, vilket gör att vi inte haft så många kvinnor att överväga. Men det här håller på att förändras, säger Lars Engwall.
Kerstin Sahlin, prorektor vid Uppsala universitet och professor i företagsekonomi, säger att det är ett intressant val av ekonomipristagare.
- Det är ett pris som talar om hur samhället ska organisera sig. Och det är relevant i allt från hur man köper och säljer varor och tjänster till hur man hanterar klimatfrågan, säger Kerstin Sahlin.

Lite förenklat kan man säga att Oliver Williamson studerat om företag och organisationer tjänar på att lägga ut verksamhet på entreprenad eller göra det själv. Ett typexempel är när Ericsson genomförde sina stora rationaliseringar och lade ut en del av tillverkningen på Flextronics. Williamsons svar är att olika strategier kan vara rätt eller fel vid olika tidpunkter.
Elinor Ostrom har studerat hur naturresurser hanterats i kollektiv. Där till exempel lantbrukare som bott runt en damm kommit överens om hur mycket vatten man ska ta ut, eller hur man sköter en gemensam skog. Traditionella ekonomiska teorier indikerar att skogen då skulle huggas ner helt.
- Men de traditionella modellerna för ekonomiskt agerande börjar ifrågasättas av allt fler. Och vi behöver få in mer av sociologi och psykologi när man modellerar vad som händer, säger Lars Engwall.

Ing-Marie Gren, professor i miljöekonomi vid Sverige lantbruksuniversitet, är positiv till valet av pristagare.
- Det är ofrånkomligen så att Elinor Ostrom haft stort inflytande på diskussionen om det gemensamt förvaltade, framför allt i små samhällen. Men det är kanske tveksamt om det går att tillämpa på stora internationella problem som klimatfrågan, säger hon.
Leif Lewin håller dock inte med om att Ostroms teorier inte ska kunna tillämpas i ett internationellt perspektiv.
- Villkoren för samarbete är en insikt som världens ledare kan ta till sig. Vill man vara konkret handlar det om att skaffa etappmål. Belöningar och framgångar ska kunna mätas på en medellång sikt, 5-10 år. Politiker tenderar annars att tänka mycket mer kortsiktigt medan akademiker tänker på mycket längre sikt, säger Leif Lewin.

Elinor Ostrom har tydlig koppling till Uppsala. Betyder det att hon kommer att hålla någon extra föreläsning i Uppsala i samband med Nobelprisutdelningen?
- Jag har pratat med henne och hon kommer gärna till Uppsala och träffar gamla vänner, säger Leif Lewin.

Pristagare med Uppsalaanknytning

Elinor Ostrom, den ena av årets två ekonomipristagare, har tydlig Uppsalakoppling. 1999 fick hon det Skytteanska priset och 2007 promoverades hon till hedersdoktor till Linnés minne vid Uppsala universitet.