Brödpriset har blivit lite av en temperaturmätare på konjunkturen. Priset gick upp 17 procent på ett år, men nu har priserna börjat sjunka igen.
Höga elkostnader och höga priser på konstgödsel har lett till att priserna på bröd ökat omkring 17 procent på ett år.
Men nu börjar trenden vända. Enligt siffror från SCB sjönk priset på grovt bröd med sex procent i maj från april månad. På vetebröd sjönk priserna tre procent under samma period. En orsak till det är att priset på konstgödsel som stack i väg till följd av kriget, nu har sjunkit vilket lett till lägre spannmålspriser.
Spannmålsbonden Pär Andersson i Forkarby, norr om Uppsala, har noterat prisraset.
– Gödselpriset följer naturgaspriset i Tyskland eftersom det går åt jättemycket naturgas för att tillverka konstgödsel. Förra hösten när de sprängde Nordstream hade vi enorm prisuppgång på naturgas. Under våren har priset på konstgödsel bara rasat och de senaste två månaderna har det stabiliserats.
Priset på spannmål påverkas vid sidan av konstgödsel även av bensin- och dieselpriser, vilka också gick upp förra året men nu har sjunkit igen. Elpriset är en annan komponent som påverkar spannmålspriset och även elpriset har under våren gått ner.
Pär Andersson kämpar ständigt med att göra sina inköp när priserna är låga och sälja när priserna är höga, men det är svårt att få till.
– Så billig el som vi har nu har vi väl inte haft på flera år, säger Pär Andersson.
Men det billiga spannmål Pär Andersson kommer att skörda hamnar inte som mjöl i butiker och bagerier förrän nästa höst, vilket skjuter det billiga brödet på framtiden.
Niclas Fredriksson som driver Sätrabageriet vid Svamptorget i Uppsala är en av alla de brödtillverkare som ännu inte märkt av några sänkta mjölpriser.
Bageriet och kaféet på Svamptorget tillverkar, serverar och säljer både matbröd, bullar och bakverk.
– 2021 betalade vi strax under 4 kronor kilot för vetemjöl vi som betalar grossistpriser. 2022 betalade vi 4,50 och nu betalar vi 6 kronor för ett kilo. Så vi bagerier betalar 35 procent mer för mjölet än förra året.
Samtidigt är det andra varor som också har gått upp i pris som spelar roll för bageriers prissättning. Priset på nötter och mandlar har enligt Niclas Fredriksson gått upp 40 procent för att sedan gå ner 20 procent.
Niclas Fredriksson tror att Sätrabageriet kommer att kunna sänka brödpriserna något inom ett år.
– Så där ligger vi fortfarande 20 procent upp och det är bara ett exempel på hur många olika kostnader det finns i ett bageri vid sidan av mjölet för att sätta brödpriset.
Pandemi med kundtapp följt av krig där samtliga råvaror och produktionskostnader gick upp har utgjort en svår period för många bagerier.
– Det har varit en stressig tid när priserna bara har gått upp och försäljningen samtidigt sjunker, men nu har vi större orderingångar än före pandemin.
Wanchana Uthaipaen även kallad Tiger jäser frallor till morgondagen.
Niclas Fredriksson tror att de kommer kunna sänka brödpriserna något inom ett år.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har en övergripande bild av industribröd som Skogaholms- och Pågenlimpa har rört sig i pris under den senaste kärva tiden för både producenter och konsumenter.
Hasse Eiserman monterar jordgubbstårtor till morgondagen. Först vaniljkräm, sedan sylt, vipsgrädde och jordgubbar på de hembakade bottnarna.
– Det är tveklöst så att om produktionskostnaderna totalt sett går ner kommer priserna på bröd och andra förpackade livsmedel att gå ner. Men den här typen av varor har en trög prisrörelse och leverantörerna har enligt avtalen bara två till tre fönster per år när de får ändra sina priser till butikerna.
Vid sidan av spannmålspriser, bensin- och dieselpriser och elpriser är även den svenska kronan en spelare i jakten på den billiga limpan.
– Den påverkar produktionskostnaderna för saker som vi måste importera som priset på emballage, förpackningar och andra råvaror som behövs vid sidan av mjöl för att producera bröd. Vi är sammanlänkade med kontinenten och priset är i euro där. Lönekostnader är det enda som inte påverkas av den svaga kronan.
Anläggningen på Pär Anderssons gård i Forkarby där han lagrar sin skörd. Den fungerar även som omlastningsplats för spannmål som kommer från åkern och ska lastas om till lastbil.
Kronan utvecklas dessutom i en sämre riktning än Riksbanken hoppats på och på detta ska även läggas räntekostnader vilka påverkar priset på brödet.
– En bonde har räntor att betala för all utrustning han investerat i. Framför allt små till medelstora kan vara tvungna att hålla uppe sina priser för att ta höjd för ökade räntekostnader. Råvaran utgör som snitt ungefär halva produktionskostnaden för livsmedelsproducenterna.
Blåbärsbullar på väg till gräddning på Sätrabageriet där ägarna tydligt märkt av de höga priserna på bland annat mjöl och nötter.
Carl Eckerdal efterlyser nu en acceptans hos konsumenter för att priserna måste vara högre ett tag till.
– Dagligvaruhandeln har drabbats av minskade försäljningsvolymer och folk som bara handlar på kampanj. Det kommer att bli ett stålbad för många producenter. De har hållit ut ganska väl, men nu ser vi bagerier, konditorier och mikrobryggerier som går i konkurs.
Så kan vi då hoppas på en billigare limpa om ett år?
– Ja det tror jag, säger Carl Eckerdal med reservation för torka och sommarväder som kan påverka skörden.