När vi träffas vid det senaste tillskottet i skejtparken, en ny större ramp, är ett fyrtiotal barn i full färd med att delta i föreningens skateboardskola. På sjuttiotalet skejtade Jonas Nylander själv, och uppskattade hur det kring sporten blir en hel livsstil. Åkandet blir ett tillfälle att umgås spontant och lyssna på musik samtidigt som man åker.
- Skateboard är en skön känsla för mig. Det finns något kreativt i det också, man filmar ofta det man gör och går hem och redigerar sen, säger han.
Efter att ha bott en period i Schweiz flyttade han med familjen till Sigtuna. Sverige kändes som ett bättre land för de tre barnen att växa upp i, och Sigtuna erbjöd bra skolor och närhet till flygplatsen vilket passade bra för hans och fruns jobbresor. Så för drygt ett år sedan drog han tillsammans med ett gäng andra igång byggandet av skejtparken. En av de andra aktiva har beskrivit honom som en katalysator för projektet, och det är en beskrivning han kan känna igen sig i. Under uppväxten var hans pappa distriktsordförande för Friluftsfrämjandet, och både därifrån och från sitt jobb har Jonas Nylander vanan att få saker att hända - och det snabbt.
- Jag var mellan två jobb förra året, och har alltid haft mycket energi. Jag har alltid mycket grejer på gång, är det inte här så är det hemma, säger han.
Jonas Nylander berättar att det känns roligt att få priset, inte minst för att det ges till någon som håller på med skateboard, som inte alltid ses som en idrott.
- Jag tycker mer att man kan titta på vilket syfte idrotten fyller. Barn och ungdomar gör något socialt samtidigt som de får röra på sig och det är samma här, säger han och pekar mot skejtparken.
- Att alla är här och åker nu, det är det som är belöningen för tiden man har lagt ner.