Vad kan Byggnads bidra med för att göra byggarbetsplatser säkrare?
– Det viktigaste är att våra kollektivavtal ska gälla på samtliga arbetsplatser på arbetsmarknaden. Våra ombudsmän kan kolla om arbetsmiljöplaner och riskbedömningar har gjorts av byggherrens arbetsmiljösamordnare, och om de ordningsregler för arbetsplatsen som finns följs.
När två baltiska byggjobbare skadades av en balkong som föll ned på dem i Rosendal, kom ombudsmän från Byggnads dit efter olyckan. Hade ni varit där före olyckan också?
– Nej, vi fick information om olyckan från medlemmar hos en annan entreprenör. Det finns minst 30 000 arbetsplatser i Mälardalsregionen som omfattar Uppsala, Västmanlands och delar av Sörmlands län, och vi har färre än 20 ombudsmän, så vi hinner tyvärr inte besöka alla.
Hade ni kunnat göra något för att förhindra att olyckan skedde? Enligt uppgift så berodde den på att stagen till den övre balkongen togs bort för tidigt?
– Det vi kan göra är att ställa frågor till arbetsledare och medlemmar. Ansvaret för att alla bygginstruktioner och säkerhetsbestämmelser följs och att alla på arbetsplatsen har förstått dem ligger på arbetsgivaren. Ansvaret förändras inte för att det finns byggjobbare som talar andra språk än svenska. Vi tar också hjälp av tolkar ibland när vi gör arbetsplatsbesök.
Har huvudentreprenörsansvaret i byggavtalet, ett av fem avtal som ingår i kollektivavtalet mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier, som infördes från 1 januari 2015, gjort arbetsförhållandena bättre på arbetsplatserna?
– Ja, det är inte längre möjligt att undgå ansvar för villkoren för byggjobbare långt ner i underentreprenörkedjor. Det fick till följd att vi det blev en verklig rusch av företag som ville sluta kollektivavtal med oss förra våren eftersom det blev ett villkor för att kunna gå in som underentreprenör på många större arbetsplatser.
Kommer det byggarbetare även från andra länder till del?
– I våra avtal finns inte ordet ”etnicitet”, kollektivavtalen gäller alla, oavsett var arbetaren kommer ifrån eller vilket modersmål han eller hon har.
Är säkerhetstänkandet olika i olika länder enligt er erfarenhet?
– I Sverige får vi det med oss från byggprogrammet och ut på byggena, det blir en naturlig del av jobbet. Dubbla räcken på byggnadsställningar tror jag till exempel inte att är något som tas för givet av varken arbetsgivare eller anställda i alla länder.
Bostadskostnaderna i såväl renoveringsområden som i nyproduktion har blivit så höga att folk med normalinkomster inte har råd med dem. Är Byggnads och kollektivavtalen en del av problemet?
– Löner är omkring elva procent av totalkostnaden i ett bygge. Titta på aktieutdelningar i byggbolagen, på vinster i bolag i alla delar av en byggkedja, från projektering via material till bygget. Det ger perspektiv på byggarbetarlönerna. Så svaret är nej, våra löner är inte en del av problemet.
Du har nämnt att många skadas på byggarbetsplatser utan att det blir rubriker eller ens en notis i media. Kan du ge exempel, och vad beror olyckorna på?
– Det kan vara allt från att en balk ramlar ned till ett avsågat finger. Men också belastningsskador, eller skador av kemikalier i byggmaterial. När miljonprogrammen nu renoveras kommer vi också att få nya effekter av asbest. Att följa föreskrifter och använda skyddsutrustning är absolut nödvändigt, men den största orsaken till att olyckor sker är pressade byggtider. Ackordslöner går att ha utan problem, om arbetet sker systematiskt och planerat.