Press på kommunala skolor
Vikande barnkullar och nya friskolor fortsätter att sätta press på de kommunala skolorna i Uppsala. Till hösten försvinner 600 grundskolelever och 400 gymnasister ur den kommunala verksamheten. För grundskolans del innebär det att 100 årsarbeten måste sparas in.
- Sedan något år har den minskade trenden bland förskoleklasserna vänt, men det är fortfarande långt fler som slutar nian än som börjar förskolan, konstaterar Stefan Breisch vid Uppsala produktion vård och bildning.
I konkreta tal betyder det att cirka 2 000 elever lämnade nian i våras, medan bara runt 1 600 barn i år nått förskoleåldern.
Smällen för kommunen blir dock ännu större än så, då antalet elever i friskolor samtidigt fortsätter att öka. I höst slår kommunens femtonde grundfriskola, Raoul Wallenbergskolan, upp dörrarna i Bäcklösaskolans lokaler.
- Vi räknar med att antalet grundskoleelever som går i friskola kommer att öka med 200 och att sammanlagt 600 färre skolbarn kommer att gå i kommunal skola, säger Per-Ola Östergren på kommunens kontor för barn, ungdom och arbetsmarknad.
Det innebär att kommunen under höstterminen förlorar runt 16 miljoner i skolpeng, konstaterar grundskolechef Per Pettersson.
- Konkret betyder det att vi måste minska vår personalbemanning med ett hundratal personer. Alla personalkategorier berörs, från lärare och elevassistenter till vaktmästare.
På gymnasienivå minskar elevkullen med runt 300 personer. Men även här gör friskoleexpansionen ont värre för kommunen. Ett antal nya utbildningar drar i gång vid de etablerade friskolorna och dessutom startar i höst en helt ny gymnasiefriskola, Jensengymnasiet, i Uppsala. Totalt väntas 100 fler Uppsalaelever plugga på en fristående gymnasieskola i år, vilket gör att det sammanlagda tappet för de kommunala gymnasieskolorna blir 400 elever.
Det så kallade frisöket, som i år tillämpas för första gången, tycks inte heller ha haft någon kompenserande effekt. Frisöket innebär att en kommun inte kan stoppa en elev som kommit in på ett nationellt program i en annan kommun med hänvisning till att utbildningen finns på hemmaplan. 94 elever har kommit in på frisök i Uppsala, men någon nettoeffekt kan inte skönjas.
- Vi hade trott att vi skulle få många fler sökande från andra kommuner i år. Men om man tittar på ansökningarna har nästan exakt lika många sökt hit i år som 2007. Det skiljer bara en elev, säger Leif Wiklund på kontor för barn, ungdom och arbetsmarknad.
På Bruksgymnasiet i Gimo, ett av de gymnasier där man befarade en elevminskning på grund av frisöket, tonar rektor Christer Fernqvist betydelsen av reformen.
- Vi har inte sett någon betydande effekt. Vi har tappat ett 30-tal elever, men det motsvarar ungefär minskningen i barnkullen. Oavsett om vi har frisök eller inte måste bi bli bättre på att marknadsföra oss om vi inte ska tappa elever i framtiden.
I Uppsala förväntas enligt prognoserna minskningen bland grundskoleeleverna plana ut om några år. Någon minskning av friskoleexpansionen tycks däremot inte vara att vänta.
- Vi befinner oss fortfarande i en topp. Inför 2008 hade vi totalt 563 ansökningar om att starta friskolor, och det var mest någonsin. Inför 2009 har vi bara någon enstaka ansökan mindre, säger Anders Jutell, undervisningsråd på Skolverket.
Så jobbar vi med nyheter