Preparerade metallnät ökar dödsrisk efter hjärtingrepp
I stället för att ge bättre säkerhet efter ballongvidgning av hjärtats kranskärl kan inläggning av läkemedelsavgivande metallnät, stentar, på sikt påtagligt öka risken för att insjukna och dö i hjärtinfarkt.
- Våra resultat talar för att man i avvaktan på ytterligare kunskaper tills vidare bör vara ytterst återhållsam med att använda denna behandling, säger professor Lars Wallentin vid Uppsala kliniska forskningscentrum, som tillsammans med Uppsalaläkarna Bo Lagerqvist och Stefan James lett studien.
En stent är ett metallnät som efter ballongvidgning av hjärtats kranskärl läggs in för att hålla kärlet fortsatt utspänt och minska risken för att förträngningen kommer tillbaka.
Från början var alla stentar tillverkade av ren metall. Under senare år har det dock blivit allt vanligare att använda metallstentar som avger ett läkemedel som hämmar celltillväxt.
Flera prövningar har visat att sådana läkemedelsavgivande stentar kan ytterligare minska risken för att det ballongvidgade kärlet under månaderna efter ballongvidgningen på nytt "växer igen" och patienten som en följd måste genomgå ett nytt kranskärlsingrepp.
- Vi ser detta också i vår studie, men riskreduktionen är inte särskilt stor. Däremot är dödligheten efter ballongvidgningen från och med ett halvår och framåt nästan en femtedel högre för patienter med läkemedelsavgivande stentar jämfört med patienter med vanliga metallstentar, säger Bo Lagerqvist.
I absoluta tal innebär det att dödligheten för patienter med läkemedelsavgivande stentar årligen är cirka 0,5 procentenheter högre än för patienter som fått vanliga metallstentar.
- Sett ur den enskilde patienteens perspektiv är detta inte om någon särskilt hög överrisk. Men ser man till hur ofta läkemedelsavgivande stentar används är den oacceptabel, säger Lars Wallentin.
I hela världen har cirka sex miljoner och i Sverige cirka 20 000 patienter behandlats med läkemedelsavgivande stentar.
- En överrisk på 0,5 procentenheter skulle alltså enbart i Sverige innebära att omkring 100 patienter årligen skulle kunna avlida till följd av att de fått läkemedelsavgivande i stället för vanliga metallstent, säger Lars Wallentin.
Den nya studien bygger på uppgifter från det svenska kvalitetsregistret för ballongvidgning, SCAAR, som omfattar alla patienter som genomgått detta ingrepp.
I studien har forskarna under upp till tre års tid följt de nära 20 000 kvinnor och män som under åren 2003 och 2004 fick stentbehandling i Sverige. Av dem fick cirka en tredjedel den nyare sortens läkemedelsavgivande stent.
- Vår undersökning är på flera sätt unik. Ingen tidigare studie är tillnärmelsevis så stor, omfattat samtliga patienter i ett land eller haft en så komplett långtidsuppföljning. Den omfattar också en mer blandad grupp med ofta mer komplicerad sjukdomsbild än i tidigare gjorda prövningar av läkemedelsavgivande stent, säger Lars Wallentin.
Forskarna anser att läkemedlsavgivande stentar tills vidare bör användas enbart av patienter som efter ballongvidgning ligger i högriskzonen för nya och svåra förträngningar i kranskärlen.
- För övriga patienter bör vi fortsätta att använda vanliga metallstentar ända fram till dess att det gjorts kontrollerade långtidsprövningar som avvisar alla misstankar om försämrad prognos och ökad dödlighet för dem som fått någon typ av läkemedelsavgivande stent, säger Bo Lagerqvist.
Så jobbar vi med nyheter