Praosystemet på väg att försvinna i Uppsala
I Uppsala kommun har det blivit allt svårare att få fram praoplatser till högstadiet. Platserna kommunen förmedlar räcker inte ens till hälften av eleverna.- Praon i nuvarande form är förlegad, säger Eva-Lis Preisz, ordförande för Läraförbundet.
- Jag upplever att det blivit allt svårare för eleverna att få praoplatser. Det vore också bra om det fanns fler alternativ till restauranger och kaféer, säger Anna-Lena Högfeldt, studie- och yrkesvägledare vid Valsätraskolan.
Sven-Olof Viberg, praosamordnare i Uppsala kommun, säger också att antalet platser har minskat.
Varför är det svårt att hitta praoplatser utanför restaurang och handel?
- Det krävs ju en del av arbetsgivaren. Dessutom medför arbetsmiljöverkets regler för vad minderåriga får göra att en del yrken faller bort, till exempel inom vården, säger han.
Krav på säkerhet
Arbetsmiljöverket har nyligen ställt krav på en rad skolor i landet att förbättra rutinerna för riskbedömningen av praoplatserna.
Varbergs kommun har tidigare under året avskaffat praoplatserna efter kritik från Arbetsmiljöverket eftersom man tyckte det blev för dyrt att efterleva kraven.
Andra kommuner har avskaffat praoplatserna av andra skäl och i stället infört projektarbeten om till exempel drömyrket eller om att starta företag. Uppsala kommun har inga sådana planer.
- Inte vad jag vet i alla fall. Det är svårt att säga vad man ska man ha i stället. Praon blir ju under skoltiden den enda kontakten för eleven med yrkeslivet och det är ju där de hamnar så småningom, säger Sven-Olof Viberg.
Tjänat ut
Eva-Lis Preisz, ordförande för Lärarförbundet tror att praon i nuvarande form tjänat ut sin roll.
- Kontakten mellan skolan och arbetslivet är oerhört viktig. Men allt fler kommuner har problem med praoverksamheten. Antingen fungerar den inte och om den fungerar är den ofta ensidig och av dålig kvalitet.
- Detta i kombination med skärpta säkerhetskrav från arbetsmiljöverket har lett till att flera kommuner nu avskaffar praon i nuvarande form, säger Eva-Lis Preisz.
Utbudet av yrken som lämpar sig för prao har blivit allt mer begränsat, menar hon.
- Yrken där du sitter framför en dator, i sammanträden eller är konsult är svåra att ge inblick i.
Hårt specialiserade
Det måste till nya former för prao, säger hon och nämner Västsvenska handelskammarens projekt Handslaget som ett exempel. Där träffas företag och skolklasser en gång per termin i hela högstadiet.
Magnus Åkerman vid Uppsvenska Handelskammaren i tror också att praon i sin gamla form är på väg ut.
- Verkligheten har förändrats. Lönsamhetstrycket på företagen blir allt hårdare. Tid är pengar och en praoelev tar tid i anspråk.
- I Uppsala är nu för tiden också många av företagen små och ofta hårt specialiserade.
På det lilla IT-bolaget eller reklambyrån kan det också vara svårt att hitta vettiga uppgifter åt en praoelev.
- Skolan och arbetslivet har drivit ifrån varandra. Man måste hitta nya former för att orientera eleverna i arbetslivet, som till exempel att starta företag i projektform, ordna studiedagar och liknande. Kanske skulle studievägledarna delvis utbildas av näringslivet, säger Magnus Åkerman.
Fotnot: Prao är förkortning för praktisk arbetslivsorientering.
Så jobbar vi med nyheter