Prao viktig väg till jobb för unga

Prao blir allt viktigare när inträdet i yrkeslivet dröjer. Men det är inte alla arbetsplatser som kan hitta meningsfulla uppgifter för 14-åringar. För de flesta företag är nyttan med att ta emot praoelever mer långsiktig - att locka till sig framtida arbetskraft.

Delara Nejabat

Delara Nejabat

Foto: Rolf Hamilton

Uppsala2010-05-17 11:00

Uppsala kommun samlar ihop en pott av platser som högstadieeleverna kan välja mellan, men de täcker bara en tredjedel av behovet. Resten av platserna får eleverna ordna själva, och vissa yrken smäller högre än andra.

På Advokatfirman Wijk & Nordström har man en ständig ström av förfrågningar om praoplats.
- De tror nog att det är lite som på tv. Men mitt tips till den som vill bli advokat är att skaffa sig en bra bild av omvärlden genom att ha ?riktiga? jobb först, säger advokaten Magnus Isaksson.

Advokatfirman säger nej till att ta emot praoelever av sekretesskäl.
- Man kan inte kräva att någon som går i åttonde klass ska förstå innebörden av sekretessen vi har. De är också för unga för att tillgodogöra sig det vi gör här, säger Magnus Isaksson.

Motsatsen är servicebranschen, där det finns många enklare arbetsuppgifter. Klädbutiken Marks and Brands tar emot nya praoelever nästan varje vecka. Eleverna får larma, packa upp och vika kläder, däremot inte stå i kassan när de är under 16 år.
- Det kräver tid i början att lära upp dem, men vi får igen det genom att nya varor kommer ut i butiken lite snabbare. Det är till ömsesidig nytta, säger Peter Liljegren, butikschef på Marks and Brands.

Fjorton år är en lagom ålder för att börja göra prao, tycker han.
- Ibland har vi endagspraoelever som går i 6:an och det är stor skillnad. Då vill de inte gärna ha uppmärksamhet, medan de som går i 8:an kan vara väldigt duktiga på att hjälpa kunderna.
För något år sedan gjorde Arbetsmiljöverket en tillsyn av säkerheten på praoplatser och kritiserade då ett antal skolor för bristande kontroll. Samtidigt sa Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén att prao i sin nuvarande form har tjänat ut sin roll, eftersom det är svårt att få insyn i arbetslivet när så mycket är datoriserat.

Anders Lovén, universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö högskola, håller inte med. I dag, när möjligheten till enkla extrajobb för ungdomar håller på att försvinna, har praon större betydelse än någonsin, menar han.
- Svenska ungdomar är utestängda från arbetslivet när de är 15 år. Prao ger en direktupplevelse av att ensam möta vuxenvärlden och ta ansvar som eleverna annars inte får, säger Anders Lovén.

Medan de elever som gör prao i butiker och restauranger får hjälpa till relativt mycket, ägnar de som praktiserar hos landstinget och brandförsvaret de två veckorna åt studiebesök och utbildning enligt ett fastställt program. För kommunen och landstinget är praomottagandet framför allt ett sätt att få upp elevernas ögon för dem som en möjlig framtida arbetsgivare.
- Det handlar om att få rätt personer att söka. De som är intresserade får möjlighet att bedöma om det är rätt jobb för dem eller inte, säger Anders Nilsson, utbildningschef på Uppsala Brandförsvar.

Ett liknande resonemang för Sture Svanljung, som samordnar praoverksamheten på Landstinget i Uppsala län.
- Vi visar upp så många olika arbetsplatser inom landstinget som möjligt, kanske kan vi fånga in någon som vill jobba med vårdyrken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om