Positiv inställning brukar löna sig
Vill du ha högre lön, bättre hälsa, harmoniska relationer, ett längre liv och meningsfullare arbetsliv? Då ska du vara glad, det är ett verkligt framgångsrecept. Att det lönar sig med en positiv inställning, visar en mängd studier.
Glädje är ett bra framgångsrecept.
Foto: Rolf Hamilton
- Det har till och med gjorts studier för att ta reda på om lyckliga människor är mindre intelligenta. Det är hur vanligt som helst att ifrågasätta någon som är glad utan särskild anledning. Man blir lätt skeptiskt till någon som utstrålar glädje för ingenting, säger Nicolas Jacquemot.
Han är etnolog och författare. Nyligen kom han ut med boken "Vad optimister vet och du kan lära dig"
Boken är en genomgång av de senaste rönen inom positiv psykologi, ett relativt nytt och snabbväxande forskningsfält.
Inom positiv psykologi studeras varför vissa människor mår bra, i stället för att fokusera på vad som gör oss sjuka. Forskarna pratar om 40-procentlösningen. Att en person är optimistiskt lagd eller tvärtom beror till 50 procent på ärftliga faktorer, vi föds med en viss grundnivå för lycka. 10 procent beror på omständigheter, uppväxt och miljö, resterande 40 procent kan vi själva påverka.
Det är alltså fullt möjligt att lära sig bli lyckligare, även om vissa får arbeta lite hårdare än andra.
- Det är det som är så häftigt. Man kan lära sig att må bra och påverka sitt välbefinnande under hela sin livstid. Därför är det viktigt att peppa sina barn under uppväxten till en positiv inställning, säger Nicolas Jacquemot och fortsätter:
- Innan har vi sett välmående som ett självklart tillstånd. Antingen är man glad eller ledsen. Nu intresserar sig forskningen kring varför vissa orkar kämpa vidare, trots tuffa motgångar, säger han och skrattar genom telefonluren.
Är du alltid så här glad?
- Jag har nog alltid sett mig som en glad person som har lätt för att skratta. Men jag har inte alltid känt mig hoppfull inför framtiden. Det gör jag mer i dag, mycket beroende på att jag fått erfarenhet av att kämpa och sett att det funkar.
Han håller med om att glada människor med inställningen "allt fixar sig", kan vara lite provocerande. Det är som att glada människor påminner dig om att du inte är så himla lycklig själv.
- En anledning till att det provocerar är ju att sann livsglädje inte kan köpas för pengar. Det måste komma inifrån dig själv, säger Nicolas Jacquemot.
Glada kan också tas emot med misstänksamhet "under den där glada ytan måste hon väl dölja något svårt och jobbigt". Eller upplevas som känslokalla människor som inte visar hänsyn. Helst ska man vara något mittemellan. Det ligger i vår kultur, det är mycket jantelagen som styr, menar Nicolas Jacquemot.
Det som skiljer en optimist från en pessimist är att en optimist är handlingskraftig och känner hopp inför framtiden. En optimist ser motgångar som tillfälliga bakslag. En pessimist ser däremot framgångar som undantag.
Konsekvenserna för en pessimist blir att personen aldrig anstränger sig tillräckligt mycket, för det är ändå ingen idé.
Om man söker jobb, tänker pessimisten "Jag kommer inte att få det här jobbet, varför anstränga sig?".
Optimisten tänker "Jag har nog en chans att få jobbet. Och jag har större chans att få det om jag söker, än att jag låter bli".
- Det intressanta är resultatet. Pessimisten söker inte jobbet och förblir passiv. Och då händer ju aldrig någonting. Optimisten är handlingskraftig och agerar för att påverka sin framtid till det bättre.
Några av alla de forskningsrön som presenterats på sistone är att positiva människor lever längre, har bättre självkänsla, lyckligare relationer, visar mer sällan tecken på depression eller ångest, hanterar stress bättre och har bättre hälsa. Glada människor presterar bättre, tjänar bättre och mår också bättre på sin arbetsplats. Glädjespridare blir dessutom bemötta på ett bättre sätt av andra människor, eftersom de gör andra på gott humör. De är också mer kreativa och öppna för förändringar och nya intryck.
De här människorna kan glida fram på en räkmacka genom livet. Men vi andra, som inte har glädjen i oss lika naturligt. Vad gör vi?
- Imitera! Gör som optimisten genom att studera de sidor hos personen som gör att han eller hon lyckas. Sätt upp egna mål i livet och ta fram dina styrkor. Resultatet av att du tror gott om dig själv gör att du blir handlingskraftig, säger Nicolas Jacquemot.
Att positiv psykologi vuxit fram så starkt inom socialpsykologin de senaste 10 åren märks främst i USA och vid Stanford university finns en forskargrupp som enbart sysslar med ämnet. Men även här i Sverige börjar det rör på sig. Vid Högskolan i Skövde ges för första gången en kurs i positiv psykologi och välbefinnande nu i vår. Kursen blev snabbt fulltecknad, berättar Sakari Kallio, neuropsykolog och lärare på kursen.
- Kunskaperna inom positiv psykologi kan arbetsgivare ha nytta av. Anställda som mår bra gör ett bättre jobb och därför kan det vara lönsamt att satsa resurser på sådant som ökar välbefinnandet, säger han.
Det finns de som kallar sig mentala coacher utan att stå på en vetenskaplig grund. Med tanke på all annan utbildning som anställda får kan det vara en vettig strategi att anlita en psykologisk coach som arbetar med beprövade metoder, menar Sakari Kallio.
Många människor har det materiellt sett bra i dag, ändå känner de sig stressade, utmattade, otillräckliga eller tycker att deras liv är meningslösa.
- De allra flesta behöver varken terapi eller piller för att må bra. Och ingen blir lyckligare av att konsumera. Men alla vill hitta lyckan på något sätt.
Det handlar inte om att "tänka positivt", så fixar det sig. Eller att ta några piller, så att man blir glad. Vår hjärna behöver tränas. Med mentala övningar kan vi påverka hjärnans sätt att tänka nya tankar, påpekar Sakari Kallio.
Nicolas Jacquemot tycker inte heller att man måste ladda sig själv med positiva tankar för att bli mer handlingskraftig.
- Det är som att ha träningsångest och försöka peppa sig själv med att "nu borde jag åka och träna". Ibland kan det vara smart att inte analysera och känna efter för mycket. Tänk inte, gör det bara.
När du handlat utan att tänka, och det gick bra, kommer de positiva tankarna automatiskt. Och sen är det bara att fortsätta så.
Utåtriktade och positiva personer kan ha mindre risk än andra att utveckla demens, visar en studie finansierad av bland annat Swedish Brain Power, publicerad i januarinumret av tidskriften Neurology, som ges ut av American Academy of Neurology.
Forskarna fann att personer som levde isolerat eller var socialt inaktiva men hade en positiv livsattityd hade en 50 procent lägre demensrisk än isolerade personer med en negativ attityd. Demensrisken var också 50 procent lägre för personer som var positiva och utåtriktade än för negativa, utåtriktade personer.
I studien deltog 506 äldre personer som inte hade demens vid det första undersökningstillfället. Deltagarna följdes under sex år. Under den tiden drabbades 144 av dem av demens.
Källa: Swedish Brainpower
Forskare i USA följde ett antal personer från att de började på högskola och under deras karriärer. När de började studera mättes personernas allmänna glädje. Nästan 20 år senare rapporterade försökspersonerna vilken årsinkomst de hade.
Resultatet visar att är man glad av sig när man börjar på högskola, ökar möjligheterna radikalt att få en hög inkomst senare i livet. De gladaste studenterna tjänade upp till 50 procent mer än de som var minst glada.
Källa: Ed Diener & Martin Seligman - Beyond Money. Toward an Economy of Well-Being".
Positiv psykologi är ett relativt nytt och snabbväxande forskningsfält som tar reda på vad glada människor vinner och vad pessimister går miste om.
En optimist är övertygad om att det går att förverkliga sina livsmål och anstränger sig därför mer för att uppnå målen. De sätter också upp svårare mål än andra. Det är förmodligen skälet till att optimister är mer framgångsrika än andra på många områden - inom arbetsliv, forskning och idrott, liksom i sociala sammanhang. En optimist tillgriper också strategier för att hanterar svårigheter.
Om detta skriver Sonja Lyubomirsky i boken Lyckans verktyg. Hon är en av pionjärerna inom lyckoforskningen, professor i psykologi vid UCLA, Riverside i USA.
"Optimistiska kvinnor löper mindre risk att bli deprimerade efter en förlossning än kvinnor som är mindre optimistiska. Vidare löper optimistiska förstaårsstudenter på college mindre risk att må dåligt under sin första termin.
Även i de svåraste stunderna, som när en person får veta att han eller hon lider av en allvarlig sjukdom, förnekar man inte läget utan accepterar verkligheten som den är, anstränger sig för att göra det bästa av situationen och till och med för att lära sig något av den."
Källa: Lyckans verktyg - Sonja Lyubomirsky
Forskarna fann att personer som levde isolerat eller var socialt inaktiva men hade en positiv livsattityd hade en 50 procent lägre demensrisk än isolerade personer med en negativ attityd. Demensrisken var också 50 procent lägre för personer som var positiva och utåtriktade än för negativa, utåtriktade personer.
I studien deltog 506 äldre personer som inte hade demens vid det första undersökningstillfället. Deltagarna följdes under sex år. Under den tiden drabbades 144 av dem av demens.
Källa: Swedish Brainpower
Forskare i USA följde ett antal personer från att de började på högskola och under deras karriärer. När de började studera mättes personernas allmänna glädje. Nästan 20 år senare rapporterade försökspersonerna vilken årsinkomst de hade.
Resultatet visar att är man glad av sig när man börjar på högskola, ökar möjligheterna radikalt att få en hög inkomst senare i livet. De gladaste studenterna tjänade upp till 50 procent mer än de som var minst glada.
Källa: Ed Diener & Martin Seligman - Beyond Money. Toward an Economy of Well-Being".
Positiv psykologi är ett relativt nytt och snabbväxande forskningsfält som tar reda på vad glada människor vinner och vad pessimister går miste om.
En optimist är övertygad om att det går att förverkliga sina livsmål och anstränger sig därför mer för att uppnå målen. De sätter också upp svårare mål än andra. Det är förmodligen skälet till att optimister är mer framgångsrika än andra på många områden - inom arbetsliv, forskning och idrott, liksom i sociala sammanhang. En optimist tillgriper också strategier för att hanterar svårigheter.
Om detta skriver Sonja Lyubomirsky i boken Lyckans verktyg. Hon är en av pionjärerna inom lyckoforskningen, professor i psykologi vid UCLA, Riverside i USA.
"Optimistiska kvinnor löper mindre risk att bli deprimerade efter en förlossning än kvinnor som är mindre optimistiska. Vidare löper optimistiska förstaårsstudenter på college mindre risk att må dåligt under sin första termin.
Även i de svåraste stunderna, som när en person får veta att han eller hon lider av en allvarlig sjukdom, förnekar man inte läget utan accepterar verkligheten som den är, anstränger sig för att göra det bästa av situationen och till och med för att lära sig något av den."
Källa: Lyckans verktyg - Sonja Lyubomirsky
Så jobbar vi med nyheter