— Skolorna bör i sin sexualundervisning ta hänsyn till skillnaderna i sexuellt risktagande mellan ungdomar på olika gymnasieinriktningar. Man bör anpassa undervisningen efter verkligheten, menar Elisabet Häggström-Nordin, som anser att avhandlingens resultat pekar på vikten av att dagens porrutbud och sexualiseringen i medierna på ett bra sätt tas upp i sexualundervisningen.
Högkonsumenter
I avhandlingen har 718 18-åringar svarat på en enkät om sexualvanor och pornografikonsumtion. Djupintervjuer har även genomförts. Resultaten visar att en tredjedel av männen, men endast en handfull av kvinnorna, högkonsumerar porr. Definitionen innebär att de tar del av porr minst en gång i veckan.
Dessa "högkonsumenter" ägnar sig i större utsträckning åt exempelvis analsex och gruppsex.
— Det är tydligt att dessa unga män har ett större sexuellt register, säger Elisabet Häggström-Nordin, som framhåller att resultatet inte med säkerhet kan påvisa att det är porrkonsumtionen som påverkat sexvanorna.
- Det går inte att veta vad som är hönan och ägget. Det kan lika gärna vara så att den som har ett större sexuellt register är mer benägen att titta på porr. Av djupintervjuerna framgår dock tydligt att både män och kvinnor påverkas av porrutbudet, säger Elisabet Häggström-Nordin.
Ambivalent
Både de tillfrågade unga männen och kvinnorna redovisar ambivalenta känslor inför porr: både upphetsning och äckel. En markant skillnad är att fler män beskriver hur de inspireras av porr, får "nya idéer". Kvinnorna beskriver i större utsträckning att de upplever porrutbudet som pressande. De känner krav på sig att ställa upp på exempelvis analsex och gruppsex för att leva upp till "förväntningar".
— Med Internet har porr blivit väldigt lättillgängligt och sexualiseringen i medierna är tydligt i allt från dokusåpor till reklam, vilket främst tycks drabba unga kvinnor negativt, säger Elisabet Häggström-Nordin.
— En del ungdomar tror tyvärr att "så här ska det vara". De saknar ett kritiskt förhållningssätt både till porren och medierna. Därför är det viktigt att föra in ett genusperspektiv i sex-och samlevnadsundervisningen, menar Elisabet Häggström-Nordin.
Fotnot: Elisabet Häggström-Nordin disputerar vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Läs mer i UNT