Populärt med prao bland elever
De flesta grundskoleelever tycker om att vara ute på prao. I alla fall om man ska tro den undersökning som Barnombudsmannen (BO), projektet praktisk omvärldsorientering (POO) och elever ur BO:s referensgrupp av elevers attityder och hur skolorna arbetar med för- och efterarbete i anslutning till praon.
Enkäten har besvarats av 144 elever. Så många som åtta av tio kryssade för att de trivdes ganska bra eller bra med arbetsuppgifterna under praon.
— Det har delvis att göra med att man tycker det är skönt att slippa skolan, och att man är lite sugen på arbetslivet, säger Camilla Danielsson när UNT träffar henne och kompisen Sofia Ekfäldt på Barnombudsmannens kontor i centrala Uppsala.
Tjejerna går sista året på Björkvallsskolan i Björklinge och ingår båda i referensgruppen som arbetat med prao-undersökningen.
En annan orsak till att praon är populär tros ha att göra med att allt fler elever ordnar sina praktikplatser — på egen hand eller genom kontakter.
Referensgruppen har också försökt ta reda på om eleverna kände sig förberedda inför praon, och hur den följdes upp.
Hur mycket tid som skolorna lägger ner och vad som tas upp — det varierar.
— När vi frågade eleverna hur perioden ute i arbetslivet följdes upp, svarade många att de fick skriva uppsats om de ville, säger Sofia Ekfäldt.
— Jag tycker att det borde vara obligatoriskt att besöka arbetsplatsen innan perioden börjar, samt att skriva något om den tid man varit ute. Det är viktigt att man får en chans att tycka till, säger Camilla Danielsson.
Erikssbergskolan i Uppsala tillhör inte de skolor som nonchalerar vare sig på för- eller efterarbetet. Här får eleverna göra lunchlådor i ämnet hem-och konsumentkunskap. På SO-lektionerna tar man upp villkor på arbetsmarknaden. Innan perioden ringer eleverna till arbetsplatsen och under praon så skriver man dagbok och intervjuar handledaren.
— När de är tillbaka i skolan får de härma ljud de hört på musiken, skriva uppsats på svenskan och även betygsätta jobbet, säger Gabriella Henriksson som är studie- och yrkesvägledare på skolan.
Hennes förklaring till variationen mellan skolorna är att det i kommunen bara finns två i hennes position som är heltidsanställda.
— Om du jobbar halvtid så är det svårt att hinna förbättra kvalitéen, säger Gabriella Henriksson.
Fotnot: Prao betyder praktisk arbetslivsorientering och syftar till att ge eleverna en inblick i arbetslivet.
Så jobbar vi med nyheter