– Det ser kanske inte så roligt ut just nu, säger Anna Jakobsson.
Miljösamordnaren på Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning tar stora kliv upp för Tunåsens brant, med siktet inställt på utkiksplatsen in mot Uppsala city. Och nej, november är kanske inte den månad då området gör sig bäst.
Men med ett rejält snötäcke över blir snart rullstensåsarna här i Gamla Uppsala desto vackrare, och sommartid trängs motionärer med scouter, skolklasser och utflyktssugna.
– Och på våren är det supermånga som vill komma och se backsipporna blomma, säger Anna Jakobsson.
Nyligen klubbade Uppsalas kommunstyrelse igenom förslaget att göra naturreservat av området som kallas Gamla Uppsala åskullar, alltså Tunåsen, Röboåsen och Lötenkullen. Nu återstår ett slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige den 11 december och dialog med dem som i dag äger marken.
– Det finns få stora gröna sammanhängande rekreationsmiljöer i norra delen av Uppsala. Och åsarna med sina torrbackar är viktiga livsmiljöer för många arter. De behöver skyddas för framtiden, säger Anna Jakobsson.
Carl von Linné ska ha varit här och samlat växter och insekter, och i dag går Linnéstigen genom området. Här finns växtarter som kattfot, backtimjan och backklöver, och flera hotade insektsarter.
Men Gamla Uppsalas kulturarv sträcker sig längre bakåt i tiden än så. Här finns spår från järnåldern, bronsåldern, forn- och medeltiden. Bland annat finns ett gravfält bevarat, utöver de välkända kungshögarna och Gamla Uppsala kyrka.
Dessutom renas delar av Uppsalas dricksvatten i infiltrationsdammarna vid Tunåsen.
Ingen är nog egentligen emot ett naturreservat, men frågan är varför det behövs. Det säger Therez Almerfors (M), en av de politiker som röstade nej till förslaget.
– Ingen har byggt här sedan järnåldern och det finns inga planer på det, så vad är det man vill lösa? säger hon, som också är kritisk till att kommunstyret går framåt med förslaget innan det finns en uppdaterad översiktsplan för kommunen.
Nej, det finns inget direkt hot, instämmer Anna Jakobsson. Området skyddas ju också från byggplaner just på grund av de många fornlämningarna.
– Men när kommunen blir förvaltare av hela området har vi mer rådighet att satsa på friluftslivet och kan dra nya stigar, jobba med enhetliga informationsskyltar, satsa på grillplatser och öppna upp mer kring utsiktsplatsen på Tunåsen.
Erik Pelling (S), som står bakom förslaget, säger:
– Det finns inga byggplaner nu, men sådant kan ändras snabbt. Det här är det starkaste skyddet som finns av ett område.
Även försvarsmakten är emot planerna. Ärna flygflottilj övar i området, och anmärker att bullret från stridsflygen blir ett störningsmoment i reservatet. Dessutom har de sett risker med att deras möjligheter att öva begränsas.
Hade man inte kunnat göra detta mer i samklang med försvaret?
– Jo, men det har vi försökt göra, säger Erik Pelling och berättar att kommunen gjort ett undantag i föreskrifterna så att Försvarsmakten ska få fortsätta köra med lättare fordon i området.
– Det är ett modernt reservat. Vår vattenverksamhet och försvaret ska fortsätta bedriva sin verksamhet, men vi ska inte bebygga utan området ska vara för natur- och friluftsliv.
Området närmast Gamla Uppsala museum, med de tre kungshögarna, kommer dock inte att ingå i reservatet. De sköts i dag av Statens fastighetsverk och inte Uppsala kommun.