Sverige är ett litet land inom EU, och inflytandet begränsas inte bara av antalet ledamöter utan också av grupptillhörigheter i parlamentet. Där liksom i den svenska riksdagen sker arbetet i olika utskott. Ett enigt utskott behöver i riksdagen lika lite som i parlamentet betyda att deras förslag går igenom.
Av EU-parlamentets 750 ledamöter kommer 20 från Sverige.
I parlamentet finns 20 utskott inriktade på olika sakområden.Utskottens huvuduppgift är att ta ställning till förslag som kommissionen lagt och som kan bli direktiv (som ska införas i nationell lagstiftning via respektive lands parlament/riksdag), eller förordning (som gäller direkt).
De flesta av parlamentets 750 ledamöter ingår i större partigrupper.
M- och KD-ledamöterna (3+1 av 215) ingår i EPP, FP- och C-ledamöterna (2+1 av 70) ingår i ALDE och S- och FI-ledamöterna (5+1 av 189) ingår i S&D.
V (1 av 52) ingår GUE/NGL, MP-ledamöterna (4 av 50) ingår i Greens/European Free Alliance, och SD (2 av 46) ingår i EFD.
Sveriges riksdag har 349 ledamöter, åtta partier är representerade.
Ledamöterna arbetar i 15 olika utskott inriktade på specialområden.
Regeringspropositioner och motioner från ledamöter behandlas i utskotten och resulterar i betänkanden som lämnas till riksdagen för beslut. Ledamöter kan reservera sig mot förslag och redovisa egna förslag.
Trafikutskottets uppgifter omfattar kommunikationer samt post- och it-frågor. Utskottet har 17 ledamöter och 24 suppleanter.
Subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, är inskriven i EU-fördraget och innebär att unionen inte ska besluta om en fråga som kan regleras på nationell, regional eller lokal nivå.
Utstationeringsdirektivet i EU innebär att arbetsgivare kan skicka anställda till ett annat land för arbete under en begränsad tid. Lagstadgad minimilön ska minst betalas till utstationerade. I Sverige bestäms minimilöner inte i lag utan i kollektivavtal vilket lett till problem.