Politiker vill lägga ner gymnasieskola
Motsvarande en gymnasieskola i Uppsala ska bort. Det säger alliansens ledande gymnasiepolitiker Mohamad Hassan (fp). I höst fattar politikerna beslut om vilket eller vilka gymnasier som berörs.
Foto:
- Åtgärderna som föreslås kan innebära att flera enheter slås ihop, att lokaler avvecklas eller byggs om, säger Lena Lundqvist, ansvarig för lokalutredningen.
Bakgrunden är att gymnasieeleverna i Uppsala minskar. År 2016 kommer antalet elever att ha krympt med en fjärdedel. Sedan blir gymnasieeleverna fler igen. Men inte förrän år 2030 har elevantalet stigit tillbaka till dagens nivå.
Det gör att Uppsala under de närmaste åren kommer att ha mer lokaler än man nödvändigtvis behöver. Något som gör att pengar som skulle kunna användas till undervisning i stället går till att betala hyran.
Enligt Mohamad Hassan (fp), ordförande i kommunens utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd, UAN, borde man göra sig av med motsvarande en normalstor gymnasieskola.
- Det är min bedömning, men om det blir en hel skola eller delar av flera skolor vet jag inte, säger han.
Men Ulrik Wärnsberg (s), andre vice ordförande i UAN, är inte alls säker på att den kommunala gymnasieskolan borde göra sig av med lokaler.
- Visst minskar elevkullarna, men det är tillfälligt. Just nu trycker vi 1990-talets babyboom genom gymnasiet. Det är en extrem situation. Men nu ser vi den som det normala, i stället för att ta chansen och skapa mer luft i skolan när elevkullarna minskar.
I stället för att göra sig av med lokaler tycker Ulrik Wärnsberg att elevminskningen kan användas till att skapa mindre klasser, fler grupprum och bättre lärararbetsplatser.
- Men det kostar naturligtvis och då kan man inte sänka skatten samtidigt, säger han.
Han ifrågasätter också hur den borgerliga alliansen kan säga ja till omkring 2 300 nya friskoleplatser på gymnasiet i år, samtidigt som man anser det nödvändigt att lägga ner kommunala gymnasier.
- Alliansen sänder en tydlig signal om att den är mer intresserad av friskolor än av att ta ansvar för den kommunala gymnasieskolan. Enligt lagen skulle friskolorna vara ett komplement till kommunala skolor, men nu är de snarare det huvudsakliga inslaget och det är fel, säger han.
Mohamad Hassan ser dock ingen motsättning mellan att lägga ner kommunala skolor och säga ja till fler friskolor.
- Det är viktigt att komma ihåg att konkurrensen från friskolor har lett till att kvaliteten på de kommunala skolorna har blivit bättre. Dessutom behöver inte friskolor bara ta elever från kommunala skolor, de kan lika gärna konkurrera sinsemellan, säger han.
Att som Ulrik Wärnsberg föreslår, ta elevminskningen som ett tillfälle att skapa mer luft i skolan, ger Mohamad Hassan heller inte mycket för.
- Det är ett populistisk förslag som handlar om att socialdemokraterna tycker att det är obekvämt att lägga ner en skola, säger han.
Förra hösten begärde Mohamad Hassan att en nedläggning av Linnéskolan i centrala Uppsala skulle utredas. Förslaget möttes av protester från både skolan och oppositionen och det hela slutade med att Linné fick vara kvar tills vidare, men frisör- och stylistprogrammen flyttades till Fyrisskolan.
Vilken eller vilka skolor som kan vara aktuella att lägga ner nu vill Mohamad Hassan inte spekulera i.
- Tjänstemännen kan komma fram till helt andra slutsatser än de jag drog om Linnéskolan för ett år sedan. De går igenom alla kommunala gymnasiers lokaler, så ingen skola går säker, säger han.
De faktorer som spelar in när man bestämmer vilka gymnasielokaler kommunen kan göra sig av med är bland annat lokalernas skick, hur hyresavtalen ser ut och vilka utbildningsprogram som skolan har.
Så jobbar vi med nyheter