Politiker vill ha mer lektionstid för lärare
Lärarna borde ha mer undervisningstid, då skulle elevgrupperna minskas. Det menar Bengt Sandblad (s) ordförande i barn- och ungdomsnämnden.Idén upprör fack och lärare. Det är ett hån, säger Jeanette Olsson, lärare.
— Det finns så mycket djupa suckar och uppgivenhet, så mycket: "låt oss sitta i vårt klassrum, och stör oss inte med att vi ska behöva utvecklas också", säger han.
Detta säger han apropå grundskollärarnas arbetstid som länge varit en het fråga. Hur många lektionstimmar i veckan ska en lärare ha, hur mycket tid för förberedelser och efterarbete är rimligt, och hur mycket tid får administrativa uppgifter och konferenser ta?
Bengt Sandblad anser att lärarna borde ha mer lektionstid än i dag, vilket skulle vara möjligt i en mer individanpassad skola. Det har han aviserat i en debatt på UNT:s insändarsida under sensommaren.
I dag har en lärare undervisning cirka 18 timmar per vecka. Arbetstiden är 45 timmar per vecka.
— Det här handlar om en pedagogik där eleven arbetar mer individuellt. På så vis kan läraren ha elever 25 timmar i veckan med mer flexibel undervisning, i stället för 17 timmar i veckan med fulla klasser, säger Bengt Sandblad.
Det här låter bra, men är inte realistiskt, säger Jeanette Olsson, lärare i svenska och engelska på Sävjaskolan.
— Det här är bara ett hån mot oss lärare. Bengt Sandblad tror att vi kan trolla med knäna och att vi inte förvaltar våra resurser på bästa sätt. Men han är aldrig ute i skolorna och tittar. Till exempel har våra administrativa uppgifter ökat oerhört, säger Jeanette Olsson.
Nu vid skolstarten måste exempelvis mycket tid läggas på att fylla i eller utforma blanketter, ordna specialkostintyg, dela ut skolfotopapper, med mera, säger Jeanette Olsson.
— Och inte minst arbeta fram elevernas individuella utvecklingsplaner och skriva omdömen i varje ämne för varje elev tar tid, säger Jeanette Olsson.
Sliter ut sig
Hennes kollega på Sävjaskolan Hedvig Bolmgren, lärare i kemi och matematik, intar en mellanställning.
Hon tror att ett mer individanpassat och ämnesövergripande arbetssätt i längden gör undervisningen effektivare. På så sätt kan lärarna få mer tid med elever.
— Men i dag är det många som i stället behöver mindre tid med eleverna för att kunna ställa om till ett nytt undervisningssätt, Hedvig Bolmgren.
Risken är annars att lärarna arbetar för mycket och sliter ut sig, menar hon och får medhåll av Lärarnas Riksförbund.
- Sjukskrivningarna ökade dramatiskt förra gången undervisningstiden utökades 1996. Man borde kunna dra slutsatsen att vi nått något slags tak för vad lärarna klarar, säger Hans-Eric Lindhal, ombudsman på LR.
Bengt Sandblad tycker inte att skolpersonalen utnyttjar sin stora frihet när det gäller att utforma sin arbetssituation. Och man arbetar inte effektivt nog med de administrativa uppgifterna. Hur man bore arbeta vill han dock inte säga något om.
— I dag används ett 1800-talsmässigt sätt att göra till exempel individuella studieplaner. Men det vore lite förmätet av mig att tala om hur lärarna ska göra, säger Bengt Sandblad.
UNT-Fakta
Sommarlov ger längre arbetsvecka
Utgångspunkten för lärarna, liksom för många andra yrkesgrupper, är en årsarbetstid på 1767 timmar.
Eftersom lärare har ledigt under sommarlov, sportlov, etcetera innebär detta en arbetsvecka på i genomsnitt 45 timmar.
Av dessa är 35 timmar reglerad arbetstid, det vill säga sådan tid som rektor kan styra över. Resterande 10 timmar disponerar läraren själv. Dessa behöver inte redovisas.
Enligt Hans-Eric Lindahl, ombudsman på Lärarnas Riksförbund, ska man se dessa 10 timmar i veckan som ett genomsnitt över ett år. Under vissa intensiva perioder med exempelvis rättning av nationella prov, kan de 45 timmarnas arbetsvecka överskridas rejält.
Ungefär hälften av de 35 reglerade timmarna per vecka är rena lektionstimmar.
Så jobbar vi med nyheter