Politiker tycker till om segregationen i Uppsalas skolor
Men segregationen vid Uppsalas gymnasier är ändå stor, både vad gäller kön och socialt ursprung.
- I dag är situationen inte bra, det kan vi inte påstå. Men det speglar strukturen i Uppsala som stad, säger Ulrik Wärnsberg.
Lösningarna på segregationen i gymnasieskolan, som UNT berättade om i måndags, är en skiljelinje i skolpolitiken.
- Betygsintag är det enda som kan bryta segregeringen, säger Mohammed Hassan (fp).
— Situationen blir bara ännu värre med betygsintag, säger Ulrik Wärnsberg (s).
Med betygsintag är det betyget som avgör om eleven kommer in eller inte på den skola och det program som sökts. I dag söker eleven till ett program och inte till en skola och det är närhet till hemmet som styr skolplaceringen om programmet finns på flera skolor.
— Socialdemokraternas argument håller inte. Skolan är ju redan segregerad, säger Mohammed Hassan, som kallar det här är en "stor principfråga".
— Betygsintag gör att exempelvis en invandrarelev som är duktig i grundskolan oftare kommer att gå på skolor där de inte går i dag, säger han.
Majoriteten kör med dubbla budskap, eftersom man till det nya Rosendalsgymnasiet accepterar betygsintag, tycker Mohammed Hassan.
Ulrik Wärnsberg håller inte med.
— Vi har aldrig haft som syfte att starta en elitskola. Vi kunde inte tro att Rosendal skulle bli så populärt som det blivit.
Den stora gymnasiereformen som väntar under 2007 kommer att göra situationen bättre, tror Ulrik Wärnsberg. En upprensning i de många specialutformade program och lokala grenar som finns i Uppsala ska göras.
— Det här är jätteviktiga frågor. Eleven ska inte bara träffa de man ser på granngården, säger han.
Så jobbar vi med nyheter