Ulrik Wärnsberg (S) konstaterar att det är svårt för skolor att klara sig enbart på grundbeloppet. "Man ska ju inte behöva särskilda elevsammansättningar för att klara sig."
– Det här är mycket bekymmersamt, och stärker bilden att grundbeloppet är för lågt. Vi måste ta till oss och lyssna.
Det säger Ulrik Wärnsberg (S), andre vice ordförande i utbildningsnämnden, om larmet från 27 kommunala rektorer om att man inte klarar att lära Uppsalas lågstadiebarn det de har rätt till enligt lag, eftersom skolpengen är alldeles för låg.
Mittenstyret i Uppsala – bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet – beslutade 2020 att ändra fördelningen av skolpengen så att högre årskurser fick mer pengar och förskola och årskurs 1–3 fick mindre. Motiveringen var att de lägre årskurserna gått med överskott och de högre årskurserna med underskott.
Ulrik Wärnsberg försvarar beslutet:
– Det var främst en anpassning till hur resurserna faktiskt användes, och att vi fick signaler från förvaltningen om att pengar behövde omfördelas till högstadiet.
Therez Almerfors (M) säger å sin sida att oppositionens värsta farhågor nu besannats.
– Mittenstyret bär ansvaret. Vi sade nej till sänkningen. Och uppenbarligen är det så att beslutet inte faller ut väl, säger hon.
Vad vill ni göra annorlunda?
– Vi måste göra en översyn av hela ersättningssystemet och säkerställa en god fördelning. Vi har inte påbörjat budgetförhandlingarna, men vår ambition är större likvärdighet för tidiga åldrar och vi ska prioritera förskolan och de tidigare skolåren.
Therez Almerfors (M) säger att oppositionen var emot sänkningen av skolpengen till de yngre årskurserna, som genomfördes 2020. "Mittenstyret bär ansvaret. Vi sade nej."
Liberalerna har under mandatperioden haft ordförandeskapet i utbildningsnämnden. Jennie Claesson (L), är dock ny på posten och säger att hon därför inte har all information.
– Vi har haft tuffa förhandlingar och i dessa var det vi som ville lägga mest pengar på skolan, vid sidan av V.
Var det fel att minska grundbeloppet?
– Det jag kan säga är att vi ser att vi behöver ge mer pengar till de yngsta. Liberalerna i Uppsala går därför till val på att satsa 146 extra miljoner i nästa års budget på förskolan och lågstadiet för att kunna ha fler lärare och mindre undervisningsgrupper. Ju tidigare vi satsar på barnen desto större blir effekten.
Betydligt mer pengar behöver gå till de yngre eleverna, anser Jennie Claesson (L), ordförande i utbildningsnämnden.
Ulrik Wärnsberg säger att S vill höja grundbeloppet, men vet ännu inte hur mycket. Han konstaterar att de skolor som inte får strukturbidrag – det vill säga extrapengar för att utjämna socioekonomiska skillnader utifrån elevernas bakgrund – har väldigt svårt att klara budgeten.
– Man ska ju inte behöva särskilda elevsammansättningar för att klara sig.