Tack vare bland annat bidrag från staten kan Uppsala kommun genomföra satsningar inom äldreomsorgen. På bilden äldrenämndens ordförande Eva Christiernin (S).
År 2020 spenderade snittkommunen i riket 1 058 000 kronor för en plats på ett äldreboende. Det är 30 procent mer än vad Uppsala anslog. Det är en av flera jämförelser som visar att Uppsalas äldreomsorg hålls i strama tyglar.
Eva Christiernin (S), som blev äldrenämndens ordförande i fjol, tycker att Uppsalas äldreomsorg varit alltför slimmad i åratal.
– Medarbetarna har varit pressade och stressade och så kan vi inte ha det, säger hon.
Frågan är hur det blir framöver. I det förslag till budget som lagts av mittenstyret (S, L och MP) anges besparingar, så kallade effektiviseringar, på 30 miljoner nästa år och 45 miljoner 2024.
– Siffrorna är inte spikade, de är bara en skiss, en slags teknisk kalkyl. Det avgörande är vilken budget som slutligen klubbas. Jag arbetar hårt för att kommunen ska prioritera äldreomsorgen ekonomiskt, hävdar Eva Christiernin.
I fjol gjorde kommunen ett överskott på 1,1 miljarder kronor. Varför föreslås då fortsatta besparingar?
– Överskottet kommer till stor del från markförsäljningar. Vi kan inte använda engångsintäkter till den löpande driften. De pengarna ska istället gå till investeringar, bland annat för att bygga fler äldreboenden.
Mittenstyret (S, L och MP) har aviserat besparingar på 30 miljoner nästa år och 45 miljoner 2024.
Men siffrorna ska bara ses som en slags teknisk kalkyl, menar äldrenämndens ordförande.
Enligt Eva Christiernin har kommunen under det senaste året satsat mycket på äldreomsorgen. Men en stor del av pengarna kommer från staten som sköt till extra efter pandemin då Sveriges äldreomsorg framstod som svårt underfinansierad.
2021 fick Uppsalas äldreomsorg 100 miljoner kronor från staten och för 2022 är prognosen 170 miljoner. För de äldre spelar det dock kanske inte så stor roll varifrån pengarna kommer och enligt flera bedömare har delar av äldreomsorgen i Uppsala det senaste året börjat rustats upp.
Det senaste året har äldreomsorgen i Uppsala fått ytterligare 40 sjuksköterskor och det har tillkommit cirka 1 000 arbetspass per månad för vårdbiträden.
– Det rör sig om historiskt stora satsningar, hävdar Eva Christiernin. Bland annat har det tillkommit runt 1 000 arbetspass per månad för vårdbiträden, vi har anställt ytterligare 40 sjuksköterskor och vi lägger fem miljoner extra på språksatsningar.
För personalen har det även inneburit vidareutbildning på arbetstid och fördelar i form av färre timanställningar och delade turer.
Eva Christiernin menar att mer pengar inte nödvändigtvis innebär högre kvalitet.
– Det viktiga är hur pengarna används. För tio år sedan lade man mer pengar på totalen, men de gick till exempelvis sjukvård som regionen ska ansvara för, inte till fler vårdbiträden och bättre kvalitet.