Av de utsatta politikerna har tre uttryckligen mordhotats och många fler fått indirekta hot av typen "jag vet var du bor" och "akta dig". Vanligast är att hoten framförs på telefon, hot på öppna möten förekommer också. Hot via brev och e-post är något mindre vanliga.
Två av de hotade politikerna har också fått oönskade "gåvor" skickade till sig. Den ena fick en gevärskula i ett brev och den andra ett vitt pulver, som senare visade sig vara ofarligt. Ytterligare en politiker har angripits fysiskt.
Bara en fjärdedel anmäler
Nio stycken har hotats en enstaka gång. Övriga har hotats minst två gånger. Trots att hoten är återkommande har bara en fjärdedel av politikerna polisanmält.
Bara en av politikerna uppger att hotet påverkat dennes beteende. Politikern i fråga är efter hotet mer försiktig i sina uttalanden. Övriga är noga med att påpeka att de inte ger efter för hot.
Avböjer intervjuer
Ändå är flera av de utsatta politikerna tveksamma till att tala öppet om hoten och har avböjt att intervjuas i UNT. Rädslan för att bli föremål för fler hot är påtaglig. En politiker skriver: "Vi har diskuterat hur hot ska hanteras i kommunstyrelsen och en synpunkt som många har fört fram är att det kan finnas en tendens att om man ger offentlighet åt hot så blir man ett lovligt offer för fler."
— Det är alltid jobbigt att tala om sånt här och förtroendevalda har ofta uppfattningen att de ska tåla en del. Men jag tycker att de borde vara förebilder och polisanmäla, säger Agneta Blom som är sekreterare i den statliga kommittén om hot mot förtroendevalda.
Mer utsatta
Resultatet av UNT:s enkät stämmer väl överens med en undersökning som kommittén gjorde i våras. Där uppgav 29 procent av ett representativt urval av landets ledamöter i kommun- och landstingsfullmäktige att de någon gång utsatts för trakasserier, hot eller våld. Undersökningen visade också att förtroendevalda med utomnordisk bakgrund var mer utsatta. Av dem hade hela 40 procent hotats.
Enligt Agneta Blom är hoten både ett problem för de enskilda politikerna och för demokratin.
— Allvarligast är att det blir svårare att rekrytera folk till politiska uppdrag vilket gör att vi får en sämre representativ demokrati.
Av de som hotar är merparten missnöjda medborgare. Psykiskt sjuka och extremistgrupper utgör en mycket mindre andel.
Dialogen fungerar inte
Att det främst är vanliga väljare som hotar ser Agneta Blom som ett tecken på att dialogen mellan medborgare och förtroendevalda inte fungerar. Människor förstår inte alltid de politiska besluten och känner då vanmakt och ilska.
— På detta finns inga enkla lösningar. Vi har alla ett ansvar för hur vi vill att samhället ska se ut. Och vi måste fråga oss hur man som medborgare kan ställa krav utan att använda ickedemokratiska medel.
Läs mer i UNT