Två män som nyligen åtalades för en skjutning i Gottsunda på midsommaraftonen. Bild från en bevakningskamera strax innan dådet.
Uppsalaborna blir allt mer övervakade av polisens kameror. Sedan tidigare har polisen ett okänt antal bevakningskameror i bland annat Gottsunda, Stenhagen, Sävja och Gränby. Utöver det finns flygande kameror monterade på drönare som skickas upp vid olika tillfällen.
Det senaste i den här vägen är att bevakningskameror ska installeras på platser som valts ut på ett nytt sätt. Tidigare har de installerats vid ställen som anses särskilt brottsutsatta. Men de nya kamerorna ska inte finnas där det förekommer särskilt mycket kriminalitet. Istället ska de placeras vid 16 så kallade strategiska punkter, som större vägkorsningar i Uppsala samt vid stadens in- och utfarter.
Omid Farhand menar att kamerabilderna är viktiga även för att fria oskyldigt misstänkta.
– Uppsala blir först i landet med att ha kameror på strategiska punkter, säger Omid Farhand, kriminalinspektör vid Uppsalapolisen.
Exakt var de kommer att finnas vill han dock inte uppge.
Polisen kan i realtid ta del av vad kamerorna fångar upp. Teoretiskt sett skulle polisen på så vis kunna upptäcka till exempel om ett fordon med en brottsmisstänkt person är på väg att åka in i Uppsala och då göra ett ingripande.
Bild från en bevakningskamera i Gottsunda 2019. En Uppsalabo träffades med nio skott och en 23-åring dömdes till fängelse i drygt tolv år.
– Kamerabilderna utgör bra bevismaterial vid brottsutredningar. Men de kan även användas för att fria oskyldiga från brottsmisstankar, genom att vi ser att en viss person inte befunnit sig på brottsplatsen, framhåller Omid Farhand.
Vilken risk finns då att allmänhetens personliga integritet kränks i och med det ökande antalet kameror?
– Bildhanteringen inom polisen är strikt reglerad. I polisregion Mitt är det färre än tio personer som har rätt att ta ut bildfiler från kamerorna. Vi är inte intresserade av bilder på allmänheten om de inte misstänks för brott, säger Omid Farhand.
Enligt honom är bevakningskameror i bostadsområden programmerade så att de inte kan filma in i lägenheter, skolor och liknande.
I vissa fall maskeras inte personers ansikten i polisutredningar, t ex då en grupp utsätts för skjutning. De här männen blev beskjutna i Gottsunda i somras. Bilden har pixlats av UNT.
– Bilder på personer som filmats på en brottsplats raderas om de inte misstänks för brott. Undantag kan göras på åklagares begäran, till exempel för att visa att en grupp personer utsatts för en skjutning, uppger Omid Farhand.
Markus Lahtinen, säkerhetsforskare vid Lunds universitet, säger att stödet för kamerorna är starkt bland allmänheten. Han har låtit fråga cirka 4 000 personer om de anser att deras integritet kränks av bevakningskameror på offentlig plats.
– Fyra av fem svarade nej, uppger Markus Lahtinen.